KAPITEL 13 eller Dag 7 på Lastkajen

Senare på jobbet fick jag mig en chock när John berättade att Carl Sagan var död. Han var en utav mina husgudar. Världens coolaste astronom, liksom. Han var den som fick mig att inse vidden av hur stort och oändligt vårat universa är.

Låt oss anta att det finns en massa varelser och civilisationer över allt, sade han och fortsatte med att, sannolikheten för att de skall existera samtida med oss är obefintlig. De har kanske kommit och gått under för miljoner år sedan. Långt innan Adam ens tänkte tanken på att sätta på Eva, ivrigt på hejad av ormen som Gud den lömske lallaren hade placerat i trädgården. Det var ju inte så länge sedan om man skall tro Bibeln. Man kan också se det som så att de, de utomjordiska civilisationerna alltså, inte kommer att dyka upp förrän långt in i framtiden, då vi har micrat oss själva ur tillvaron.

Detta är bara själva tidsfaktorn. Enligt dagsfärska forskningar och teorier har Universum funnits i cirka tjugo miljarder år, plus minus några månader. Jag fattar inte ens denna siffra. Lägg därtill de enorma avstånd som finns mellan galaxerna och planeterna. Jag menar att det tar drygt fyra år att resa till närmaste stjärna i ljusets hastighet, och det dit. Sen skall du tillbaka! Och det tar lika långt tid det, trots att vägen hem alltid känns snabbare. Haja att skicka ett e-mail dit med ett femtiosex k. modem. Och det snabbaste en människa har rest är väl i någon promillehastighet av ljuset. Fy fan. Vi är så jävla små så att åttio procent av det vore nog. Och så tror E-Type att han e något?

Jag hade en lång diskussion med en hårt kristen lirare på jobbet idag. Tog fan musten ur mig. Inget ont om folk som tycker att detta har underhållningsvärde eller faktiskt får ut en trygghet i tillvaron om de väljer att tro på denna bluff, men när lärda människor faktiskt anser att detta är ett faktum då börjar håret krulla sig under mina armar. Låt gå för ett par hundra år sedan då de inte hade vetenskap i den omfattning som vi har idag eller kommer att ha imorgon. Men att bara blunda för fakta och inte våga tänka tanken att vi faktiskt kan vara skapade av en ren och skär jävla slump, utan det måste finnas en plan där vi har huvudrollen är hybris så att det stänker om det.

Det var någon skön filosof eller liknande på Discovery som sade, skulle en dikt om naturens skönhet skapad av en människa vara större än matematiken bakom en koltrasts existens. Liksom PLADÄNG!!!

Senare på kvällen när jag kom hem fick jag reda på att Roger Troutman, en annan husgud fast inom funken och inte astronomin, blivit skjuten till döds av sin brorsa. Detta kan jag lugnt påstå inte var en av mina muntraste dagar. Det roligaste idag var ett avsnitt av Seinfeld, min favoritserie för tillfället. Jag skulle vilja att min fru var som Elaine. Rättelse jag skulle vilja ha en fru…

4 Replies to “Bitter…Jag? Ähhh!!! del 25”

  1. hurru herrn, att racka ner på e-types lockar ba sådär, det tycker jag var hårt.

    mjo.

    jag vet inte. jag är uttråkad och önskar kanske att jag var lite full.

    herre.

  2. Christina men han har ju lagt ned efter att jag skrev detta 😉

    Twinkle man får hoppas att han/hon har den kollen…slump är coolare som ursprung. spelar ingen roll vad man gör man kan skylla på slumpfaktorn hela tiden på frågor som

    varför gjorde du så?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *