KAPITEL 30 eller Comviq
Ja då var vi här igen. Denna dag har bestått av en lätt huvudvärksteori. Orsaken härtill måste jag nog säga berodde på Misses födelsedagsparty igår. Allt booze och allt chips gör att jag känner mig en smula urlakad en dag som denna.
Comviq kan ju dra åt helvete, jävla amatör nät! Ett gäng larviga amatörer ute i Västertorp som fick för sig att dra igång ett telebolag.
– Öh… grabbar ska vi inte starta ett telenät?
Jag kan höra och visualisera den finniga typ som uttalade detta och fick med de andra larvpottorna.
– Syrran kan ta hand om kundtjänst och morsan kan ta hand om fakturering och sånt annat tjafs. Va fan, vi kan väl låta farsan ta hand om reklambiten i tv och tidningar, jag menar han är ju ganska duktig på bilder och så. Bara man ger sig fan på att fixa detta så går det att styra ihop ett telenät utan större omkostnader.
Så kontentan av denna dag är att jag rasslade in på Telia och bytte abonnemang och genast så låter det mycket bättre i min telefon. Och det är ju det man skall kräva av ett telecompany kan man ju tycka. För övrigt så har jag för jävla ont i halsen det skulle fan i mig inte förvåna mig ett jävla dugg om jag lider av en jävla halsfluss utan att veta om det.
Jag är helt enkelt för jävla korkad för att fatta att jag faktiskt är sjuk. Folk är så imponerade över att jag aldrig är sjuk, att jag har en jävla järnhälsa fast det är inte så fallet är, utan likt livet förbi en del av mina bekanta glider, passerar sjukdomarna mig utan att jag fattar det alls. Så otroligt lost är jag bland mediciner, termometrar, symptom och bakterier så att hälften av det vore nog. En amatörhypokondriker av yttersta klass.
Ungefär som med kärleken. Det är inte så konstigt att jag har misslyckats bli tillsammans med Tysta My, med tanke på den historiska erfarenheten av mina otaliga misslyckanden när det kommer till att tolka kvinnliga signaler och sändningar. Som man lever får man lära, ett mycket bra uttryck tycker jag fast en del av mina vänner fattar inte ett dugg. Jag menar att om jag säger till en snubbe tusen gånger att jag är intresserad av att typ jobba för honom under tio dagar i Juli så borde han ju komma ihåg mig, men nää då.
– Ja fan Luther, jag sa ju åt dig att påminna mig om det . Nu har jag gett jobbet åt några vindfrissor som jag inte ens känner.
Mitt svar på det är ett kort:
– Hepp o hå, du måste lida av luden tå!
Fan jag blir så jävla lack på en del människor. Fast jag tror mig veta orsaken till denna dysenteri som vännen Ekström lider av. Rättelse före detta vännen. Ryktesvägen har jag fått höra att han e typ lite lack eller sotis på mig eftersom jag har snott brudar från honom. Vadå taskigt självförtroende! Som om jag går på stan och tänker fan jag måste styra av Ektröms nya teori från honom och rikta in henne på den enda sanna vägen, som leder till min säng. I Dont Think So!
Som om tjejerna inte skulle kunna ha en egen fri vilja. Fuck you! Fuck them! Fuck alla!!!
Följ den rafflande fortsättningen i nästa vecka…
Åh jävla comviq, när ska jag orka byta det värdelösa skitet. Det är en börda jag aldrig kan skaka av mig, en parasit som sakta kväver mig mot min undergång. Ett troll som lever i symbios med min hjärna och vägrar låta mig svika för ett annat bolag. Jag håller på att bli knäpp och boven är comviq!
Cilla nu har jag vodafone och dagen efter att jag bytte gick skitföretaget telenor och köpte skiten. oh jag som precis har blivit av med BBB…gaaaaa!