En elak ande…

…i dräkt uppenbarade sig från ingenstans med dålig attityd och en otrevlig ton.

Jag satt och putsade silverimitationskärlet vi har hemma. Köpt på Indiska för en struntsumma. Man hittar på saker att göra nu då Lilleman kräver sina sömnpauser. Helt naturligt att ge sig på dem nu då cd-samlingen var komplett sorterad efter slagverkaren Paulino Di Costas medverkan.

Efter en kvarts ihärdigt gnidande märkte jag att rummet blev lite varmare. Jag tänkte att det måste vara den energi som går åt för att få silvret inte att glänsa, utan medelst friktion vaporera bort. Jag tröttnade när jag såg att inget skedde. Med ett:

– Fan jag önskar att jag slapp detta framöver!, ställde jag skiten på bordet.
– Fixat, sade en ihålig röst snett bakom mig.

Föreställ dig att du går mitt i natten igenom en kyrkogård. Strax efter midnatt. Du har videon till “Thriller” i fruktansvärt färskt minne. Din gångstil och tempo skulle lätt kvalat in dig på toppnivå inför nästa VM i gång. Hastigt o lustigt med en olustig känsla. Då upptäcker du ett mörkt hål i marken och med devisen “vägra dö nyfiken” närmar du dig hålet. Darrandes. Och just då ställer sig hålet upp och säger “fixat“, sådär gravlikt och spöklikt som får huden på dig att filosofera över huruvida man behöver ett skelett egentligen.

Så lät rösten bakom mig. Jag vände mig om långsamt. Döm om min förvåning när jag blev varse en ful snubbe i fult skägg i fula kläder i mitt snygga vardagsrum. Han flöt omkring ungefär som om han svävade och när jag snabbt kollade på hans fötter såg jag att det gott o väl var tre decimeter mellan honom och golvet.

– Vem fan e du?
– Ande!
– Anders?
– Nej ande, holy spirit, gnidolle, snubben i flaskan, tur-ture…jag har många namn.
– Kallas du inte Alladin också?
– Dah…det är bara en saga.
– Men…
– Hörru ska du önska dig någe eller ställa 1000 frågor? Jag har annat att göra.

Är det bara jag som tycker att han var brysk?

– Öh…
– Du har två önskningar kvar!
– Två?
– Jepp, den första är redan fixad. Du behöver aldrig mer putsa ditt låtsassilver.
– Men va fan det var ju ingen önskning!
– Jodu. Enligt paragraf 2 så är det det. Du sa “jag önskar…”

Paragraf? Va fan är detta? Finns det önskeparagrafer. Vad är då paragraf 1?

– Vad är paragraf 1?
– Att man har 3 önskningar!
– Hmm…

Då kom jag på workaroundet kring problemet med de futtiga antalet önskningar man fick. Det var ju bara att önska sig fler önskningar. Man e ju inte direkt född bakom ett flöte.

– Jag önskar mig obegränsat antal önskningar, sa jag.
– Enligt paragraf 3 är det ej tillåtet och enligt paragraf 4 har du nu bara en önskan kvar, sa han så byråkratiskt så att jag trodde att jag pratade med en kronofogde.
– Men för fan! Så kan det ju inte gå till, sa jag irriterat över upptäckten att de hade tänkt på det också.
– Regler grabben, regler. Så hur ska du göra med den sista önskan.
– Grrr…jag önskar att du försvann, sa jag och med ett “fixat!” försvann han iväg.

Varför får man bara 3 jävla önskningar? Hur lätt är det att prioritera mellan världsfred, slut på hunger, bort med alla jävla sjukdomar, frisk planet och obegränsat med cash på kontot? Och en annan sak, jag vet att han är tusentals år gammal men en dusch är väl inte för mycket begärt? Hur mycket jag än vädrade låg lukten av illaluktande besvikelse kvar i rummet. När frugan kom hem sniffade hon i rummet och frågade:

– Vad är det som stinker?
– Den där fula jävla andens andedräkt, muttrade jag sammanbitet.
– Ibland undrar jag vad det är du gör på dagarna, sa hon klentroget för att utbrista, men har du sett så kärlet glänser!