Min kollega sitter bredvid mig och ger mig sura blickar för att jag smaskar i mig chokladkakor, chipspåsar, läsk, hamburgare, falafel, nudlar, korv med potatis kort sagt jag kör en kulinarisk världsturne… …tycker ni att jag är taskig då? Är det här bra för mitt karma? Borde jag också vara en aning återhållsam? Om inte annat av kollegialt skäl? *smaskar* [tags]ramadan, smaska, matfrossa, elakheter, karma[/tags]
Häromdagen fick jag för mig att jag skulle dammsuga vår enkla våning. Dammen hade börjat claima lite väl mycket yta utan att för den skull vara intresserad att bidra med hyran. Och sådant låter inte undertecknad passera utan en kamp av någon form. I arbetsrummet ( Jepp! Vi har ett sådant – brackigt som fan va?) låg det en bit papper på golvet ungefär en kvarts kronas storlek och när frugan hemkommen från vift på staden gled in utbrast hon “du lyckas alltså med att suga dammen över hela lägenheten men ids inte plocka upp pappet som ligger där på […]
…är ett nytt träsk jag plötsligt finner att jag har börjat hänga i. Men innan jag skriver denna post om hur frustrerande, irriterande, stressande, klådaframkallande, vanmäktande allt detta är så ska jag bara…
Va fan! Har du tappat pricken? Det var det enda som fick mig att utstå programmet. Så fort du blir “internationell” och måste droppa “thats soul” eller “show me” med den fläckfritt dåliga accenten som bara Dolph har lyckats knäcka, så blir allting så blurrigt och suddigt. Då var det skönt att veta att jag alltid kunde fästa blicken på pricken. Den var en fast och trygg punkt i tillvaron… Men nu…en Kishti utan prick känns så tomt… [tags] idol, pricklöst, kishti tomita [/tags]
Vi börjar väl med en disclaimer. För de som av någon anledning inte tycker om det engelska uttrycket så är det fritt översatt ” trot om ni vill, jag bryr mig ta mig fan inte” Detta har inte hänt mig, utan en polares arbetskollegas flickväns kusins systers brors kamrats lumparpolare. Jag har bara fått det berättat för mig. Men för att göra det lite mer levande har jag valt att köra i första person singularis. För de som av någon anledning inte ens förstår sådant som enkel grammatik betyder det: jag form. Alla man är jag, fast det är inte […]
…jag upprepar aldrig neka en high five! Finns det någe mer pinsamt än att stå där med ena armen i luften väntandes på att få klatscha till polarens/bekantingens arm och allt man får är ett par “et-phone-home-ögon” tillbaka…
Kära Örebroare… öh…ja vänner och vänner! Även om de flesta inte facebookar så tycker jag att ni är mina buuds. Sugpossen liksom. I vått och skumt. Typ. Va fan vill jag? Öh….jo ett tag funtade jag på att bara krypa ned under bloggtäcket och dra några mögliga poster över huvudet och skita i allting. Men som medbloggare har man ett ansvar. Spiderman formulerade det så fint tycker jag “Med stora krafter följer stort ansvar”. Och som sugbloggare blir det översatt “Med blogg följer ett sug efter nya poster”… och det är just det…jag har fan i mig inte tid. Det […]
Vad är det? Ett jävla påfund som enligt min humbla åsikt borde förbjudas eller kriminaliseras.Vadan vi? Varför är Luther bitter? Ahhh…Lejonet kanske inte fick något igår. Nej! Det stämmer inte. Vi snackar Luther the Lion® med Late Love Satisfaction Guarantee ™, aldrig att han vet vad det innebär att aldrig få något. Det begreppet finns inte i min värld. Vi snackar alltså Luther som med ett beslöjat ögonkast kan få vilken kvinna som helst att hallicunera. Det är samme Luther som med en tanke kan få en kvinna i norra Senegal, enbart genom att tänka på henne att uppleva sitt […]
*(oL >:-> ; >:( }=) Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!!!!
…äktenskap uppfanns av människor som inte blev äldre än 35 år, sa han och tryckte aggressivt på den röda knappen på mobilen. *tjuvlyssnat och tjuvtittat på någon som hade en dålig start på dagen*
Redan på åtta meter såg jag att hon var en paragrafryttare av magnitud. Ingen man lirkade sig förbi med ett vinnande leende. – Ja hej! Jag skulle vilja boka tid med min husdoktor, sa jag och langade fram ett slappt leende. Givetvis totalt bortkastat på henne. – Vi öppnar inskrivningen kl 9.15. Du får återkomma då, sade hon så frostigt så att årstidernas växlare tänkte “wtf har jag missat vintern nu igen” – Jaha? Hur fungerar det? – Du tar en nummerlapp och därefter ropar vi upp numren. – Nummerlapp? – Ja där du kommer in. – Åh shit! Hmm…kan […]
Facebook är passé… Va fan! Senast idag fick jag en inbjudan och kände mig som Viktige Viktor och facebookade bort hela förmiddagen. Pokandes och lockandes och sökandes en massa lirare. Fick faktiskt till och med bekräfatat av Facebook att jag och…öh …vi kan kan alla kalla honom Stellan… är kompisar. Alltid bra att få det bekräftat menar jag. Jag menar det att jag tycker att jag och Stellan är kompisar betyder ju inte att Stellan tycker det, men nu när Facebook är så att säga digitalt bekräftat kittet vänskap oss emellan måste vi om inte vara blodsbundisar i alla fall […]
den ene letar efter småbrudar att pippa den andre är tondöv och kallar sig coach den tredje kallar sig producent…och har producerat ja talanglösa skitlåtar till stackare som vunnit idol. Och hur bra har det gått för vinnarna…? oj…vart det personangrepp nu? [tags] idol, peter swartling, daniel breitholtz, kishti tomita [/tags]
…som Försvarsminister! Endast i de NYA moderaternas värld! ur led är tiden….
våndan av att gå ut med sin chef en fredagskväll och supa Efter 10 bira var kommer givetvis stunden då man är oense och som alla vet: in vino veritas. Hårda ord fälls. Onda blickar ges. Muttranden hörs. – jag hoppash jag har schamma lön på måndag som idag – vi får shcee… vi får scheee…
en hel del… En tanke som genast poppar upp är att mina föräldrar som är av den “klart man ska göra rätt för sig” generationen betalade dyra licenspengar för att jag som ungdom skulle fuckas upp för resten av mitt liv. En annan sak…vad är det för en soffa!?? Inte ens de fjolliga träsktrollen från 3:ans designkillerprogram skulle kunna drömma ihop något sådant. Och vad är grejjen med att ha ett skägg som verkar skämmas för sin uppenbarelse?
Jag hatade verkligen min prao back in the day. Bägge gångerna. I det ena idiotfallet fick jag slå in böcker nedpetad i en källare till förbannelse eftersom det var dagarna innan jul. Jag fick endast se dagsljus (dagsljus och dagsljus… i december liksom) på vägen till jobbet och i koman på vägen hem på SL´s gröna förlorarlinje. Att jag fortfarande idag vid pocketreor kliver in i butiken med ett leende och köper böcker istället för att begå massmord är ett mystikum tycker jag själv. Det andra muntra mentalcaset jag praktiserade hos var en understimulerad ( i verkliga livet i alla […]
Är det bara jag som upplever denna blogg som SEGbloggen nuförtiden. Jösses det tar 30 sekunder innan mittenframen med allt det majiga innehållet laddas in. Eller?
Inte hulken. HULK! En sak jag funderat på genom åren är Hulk. Ni vet den stora gröna arge typen. Dr David Banner ( fast på riktigt hette han ju Bruce Banner, men så fort det blir teve så måste man göra om lite…jävla lallare) som när han blev riktigt pisst off växte och spräckte skjortan och blev en skitstark grön ilsk jävla jätte sursnubbe. Jag tycker fortfarande att det är konstigt att när han var Hulk gick han omkring med bar överkropp, mosade tanks, flyttade på berg som störde honom och blåste bort jetplan. Men så fort ilskan runnit av […]
– Jag tror på mig själv, sa jag packat – Bah det svåra är att tro på något annat än sig själv, sa han snusförnuftigt. Och precis. Spiken på kistlocket. Bam! Just like that! Det är ju det! Att tro på sig självt är enkelt. Banalt. För att inte säga larvigt enkelt. Men att tro på något annat. Till exempel en defekt Gud som verkar behöva hjälp med att skruva i glödlampan ( för vad annars förklarar denna fuckade upp värld vi lever i), att tro på honom och att ha faith i detta det är stort. Det är svårt. […]