Sju förhållningssätt till bloggar…

Sivert och hans sju heliga budord. Moses ligger i sin grav  och surar och tänker “fan att jag inte kom på detta istället“. Gud i sin himmel funderar som allvarligast på om han inte ska hotta upp Sivert och göra honom till ett helgon kanske det är hög tid att ordna fram ett homohelgon? Guds vägar äro märkliga och har Gud någon humor (vilket Gud borde ha eftersom Sivert är det yttersta beviset på Guds outgrundliga humor) så…varför inte?

Nåväl, bered er, den store Sivert hava talat:

Första rådet: Du måste inte hinna läsa alla bloggar.
Andra rådet: Du mår bättre om du inte ödslar tid på bloggtyckeriet.
Tredje rådet: Läs tidningar i stället och lyssna på P1 i radio och P2:s Aurora
Fjärde rådet: Identifiera seriösa tyckare från haverister.
Femte rådet: Inse att bloggarna inte alls är den nya demokratin.
Sjätte rådet: Tro aldrig att bloggskrivarna har de viktigaste argumenten.
Sjunde rådet: Träffa riktiga människor i den riktiga världen och tala med dem på riktigt.

Ja jösses! Det här är så dumt så att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Men med tanke på att det är Sivert Öholm – den pillemariske, jovialiske, vindögde och intelligenta föredettin…öh föredetta programledaren så är det så att världen stannar upp en smula och nyper sig självt i armen med ett “vänta lite här…har någon riktig människa skrivit detta…hahahahaha...för att sedan gå och leta upp en stabil lina och en saftig bjälke“. Och värre blir det…Häng med.

Disclamier: Bör kanske tillägga att texterna inom parentes inte är författat av denne hyperhederlige superintellektuelle riktige verklige ultradebattör, utan det är en overklig, självupptagen låtsasperson som tror att han bloggar…

I takt med att tv-medierna blir allt mer ytliga ( ja det har Sivert knappast varit med om att förhindra. Med tanke på att Sivert suttit i teve och drivit sina skämtprogram till sensationstevenivåer så är Sivert en av de STÖRSTA, i alla bemärkelser, orsakerna till det ytliga tevelandskapet), “idol”-iserade och glamoriserade växer det upp en förvirrad informationsvärld i våra datorer (allt i datorerna växer av sig självt och är per definition förvirrat..måste vara ett virus av något slag). Bloggvärlden, “bloggosfären” har blivit mode ( åh fan…kan man köpa det någonstans – och om något är mode så är det alltså något annat som då bör vara omodernt…tänker Sivert på sitt eget yrkesområde då)  och mycket av den är en blandning av kommersialism, egotrippar och rent strunt ( tja…ungefär som radioprogram, tevekanaler och…törs jag säga tidningar). Några tycks tro att beviset för att man är verklig är att ha en egen blogg (egen teveshow eller egen spalt i en tidning).

Observera nu att jag inser att Internet är en av de största redskapen för ett öppet och genomlyst samhälle (synd att Sivert inte fick smittan att bli en öppen och genomlyst riktig person). Bloggar och debattfora kan möjliggöra en förstoring och utvidgning av det demokratiska (läs gärna meningen om hur Telia har små hackare sittandes på sina kontor och kollar Sivert)  samtalat (gääääsp..). Men de förefaller samtidigt innebära en inskränkning och försnävning av demokratin. (motsägelsefullt va…men så är livet)

När nyhetens behag lagt sig och alla snobb-bloggare (häpp!) insett att de inte ens själva har tid att skriva så mycket mer än om sin egen förkylning, kanske tiden är mogen att skaffa sig ett förhållningssätt till bloggeriet ( kan inte Sivert ringa i den stora klockan när tiden är mogen eftersom det enligt hans utsago inte skett än…oh Sivert, du store allvetare).

Bloggosfären har nyligen fått en EU-rapport att föreslå registrering av bloggar och “replikrätt” (dumma dumma bloggosfären som ringt upp en EU-rapport och bett om en registrering…dumma dumma). Det låter som ett skämt (det är ett skämt) eftersom bloggrepliker väldigt ofta tycks locka fram de absolut lägsta instinkterna hos dem som deltar i replikerna (säger inte Sivert en bit ned i texten att Sivert bara läser politikerbloggen och sedan så räcker det…så denna utsaga baseras alltså på en slarvig koll i en blogg av i runda slängar 200 miljoner bloggar? Heja Sivert friskt humör!). Vulgariteter och direkta okvädningar är vanliga (till skillnad från den höga nivån i Siverts teveshower då). Intellektuell heder bekymrar sällan (kasta sten i glaaaashus, jag e looser baby för jag har inget kooooll), inte heller nivån i argumenten (häpp!). Bloggdebatten har sin egen (o)etik (Glöm nu inte att detta är väl grundat från Siverts forskning i ämnet på EN blogg av drygt 110 miljoner bloggar och knappt 80 miljoner bloggar i Kina).

Observera igen, att jag vet att Carl Bildt var banbrytande bloggare och kanske fortfarande driver en av de största i världen (vill Sivert ha en klapp på huvudet för detta?). Jag läser ibland på politikerbloggen, men sen räcker det. Att läsa Helle Kleins blogg i Aftonbladet för att se att hon “är tjänstledig för studier”, men ändå vill blogga är rena skämtet (här är vi faktiskt överens och just nu fryser några i helvetet – men Klein suger get. Sivert även en blind höna hittar korn då och då) , eller hur PJ Linders blogg i svenskan – som lanserades med stort buller, bara blivit en liten snutt om dagens tidning, andas uppgivenhet.

Mitt främsta skäl till de sju råden är att bloggeriet håller på att föra oss in i ett formidabelt elitsamhälle, där samhällsdebatt, kultur, politik, nöje blir en exklusivitet för ett fåtal (och det har det inte varit innan bloggarna, innan Internet alltså?). Några försöker vara seriösa, men de största bloggarna, till exempel de Schulamanska, närs av sin aggressivitet och sin förnedringsfilosofi (Aftonbladet, Robinson, baren…). Där handlar det inte om demokrati och yttrandefrihet. I stället är det ren spekulation i intellektuell dekadens ( och slänger vi oss med några svåra ord bara för att va…). Utanför lämnas större delen av de “alldeles vanliga” människorna ( men så bra då att sådana som Sivert finns som kan föra den alldeles vanliga människans talan) . Men utanför lämnas också de argument och den finess som före bloggen präglade det offentliga samtalet i offentliga medier ( där precis ALLA fick delta…mhhhh).

I praktiken isolerar bloggeriet människor från varandra (åh fan…). Mötet mellan två debattörer på riktigt, är vida överlägset bloggmötet (häpp! Folkhögskoletänk kickar in… mötet… mööööööööööötet… som måste vara i fysisk form är svaret på allt. Kan jag få ett halleluleja!). Haverister och ytterkantsmänniskor tycks dominera bloggarna (har Sivert verkligen kollat 50 miljoner bloggar för att dra den slutsatsen). Deras inlägg legitimeras bara av dem själva (själva definitionen på bloggpost är just att skribenten legitimerar skiten. Det sitter inget överkukhuvud och sägar…du får inte skriva så där. Prova det så får Sivert se. Det är rätt så uppfriskande)  och behöver aldrig slipas mot andra än fiktiva, osynliga mottdebattörer (jupp alla som kommenterar, läser, debatterar är fiktiva och osynliga, dvs finns inte på riktigt och syns inte alls. Bara en massa osynliga massor ).

Slutsatsen är enkel. Följ de sju råden och börja live-kommunicera. P2:s Aurora är en av de bästa medicinerna mot bloggförgiftning (och så gör vi lite reklam för att boosta upp ego…eh…jag menar programmet. På tal om kommersialsm).

Det finns en miljard skäl till varför man inte ska ta sådana som Sivert Öholm på allvar – en av dem att han är en kristdemokrat av rang. Sen har han skrivit en bok om sin polare Ulf Ekman…som är styrelseordförande i Världen Idag …där Sivert jobbar. Intellektuell hederlighet? Opartiskheten då? Bah… bara för fegisar. Sist men inte minst mage att dissa Björn Ulvaeus val av ord vid  översättning av sin egna skrivna text från engelska till svenska.

Sivert du äcklar mig med din ohederlighet. Allt skitsnack om att “vanliga människor ” ska få komma till tals är bara snicksnack från fega rädda elitmänniskor som du. Tack vare bloggandet och tack vare Internet kan jag som är en vanlig osynlig människa få komma till tals. Det hade aldrig fått ske i din teveshow eller på någon kultursida i någon tidning. Fråga Anders Tegner.

Sluta hyckla!

Andra bloggar om bloggosfären, kristdemokrater, sugbloggen, ulf ekman, ljug, Sivert Öholm, skurk, teve, usch