Dagens Outfit

Om snygghet är in the eyes of the den där som kollar upp i smyg, så innebär det att jag har en lång resa framför mig.

Idag fick jag för mig att Dagens Outfit™ skulle utgöras av (häng nu med utan att rynka på ögonbrynen och visa att ni är en del av det nya som inte begränsas av det gamla)

• blommiga kalsonger
• randig skjorta
• prickig slips
• tjock tröja med snedställda rutor
• kritstrecksrandiga bruna byxor
• svart kavaj
• röda skor

Se, jag ville nämligen liva upp mig själv en smula. I dessa dystra fratider kände jag att än så länge kan ingen kontrollera och säga åt mig vad jag ska ha på kroppen. Innan de inför nya K.R.O.P.P (kommunalt reglerad obligatoriskt plagg påbud) vill säga. För den lär ju komma som ett brev på posten. Minns var ni läste det först utan att för den sakens skulle hålla undertecknad ansvarig. Yttermera visso är jag sur på våren som genom sin envishet att inte komma gör mina dagar med vårmönstrade plagg färre till antalet. Man kan se detta som en stilla statement till våren eller ett illa maskerat fuck you vårjävel.

Frugans “jösses amalia“, när jag oanmäld gled in i köket efter att hänsynsfullt smugit förbi de små legobyggandes genkopiorna och på så vis besparat dem om inte men för livet  i alla fall en mardröm mindre, hänvisar jag till den arla morgonens brist på schysst kaffe innanför hennes väst. Med ett “ja ja nu gittar jag till jobbet“, gled jag fram till hallen och drog på mig en:

• fiskbensmönstrad rock
• halsduk
• lovikavantar
• röd keps

Dagen till ära tog jag fram den metallicblåa ryggsäcken och försvann ut i morgontrafiken efter att jag tryckt in de fint grönt skimrade öronsnäckorna till den överkörningsbara ipoden (givetvis i blästrad tigermönster).

Att jag inte kommit på detta stilistiska grepp tidigare! Jag fick precis hela bakre regionen för mig själv på bussen. Det var som om min kombination av alla, i naturen och av människans uppfinningsförmåga tillgängliga mönster, skapade en sfär runt mig. Ingen släpptes in i min sköna mönstrade värld. Inte ens våren hade kommit in om den så hade fallit på knä och erbjudit mig fellatio (fan… allt finns verkligen på nätet).

Nu ljuger jag (vilket är en sällsynthet här i sanningens högborg). Dileva gled fram och jag kollade riktigt noga, hans fötter svävade tre centimeter ovanför golvet. Med att “mrng brdr” gled han igenom min mur, och visade att han anser vokaler vara onödiga, så som han med all sannolikhet anser smak, flärd, och fjättrande bojor vara. Världarna stod stilla i en nanosekund. En låååååång nanonsekund. Steffo och Dileva i matchande kläder på en folkfull sl-buss driven av en koffeinstärkt rattare. Någonstans i Universum skrek någon oroligt “hur ska det här gå?”

Jag morsade ett “snygg kjol” och han replikerade “ere kul att vara second to me eller är det second hand, var har du köpt halsduken” och visade på en skicklig förmåga att anpassa sig genom att utan dialekt langa med vokaler då det verkade vara den rådande normen.  Reviren var inpissade och vi gav varandra respektfulla blickar.

Resan gick som på räls och jag hade inte märkt det men bussen hade förvandlats till en tunnelbana. Innan jag visste ordet av så hade tunnelbanan förvandlats till en flygande matta. Jag frågade diLeva hur detta var möjligt och han vände sig om och sa “eru medveten om att du sitter på min kjol?“. Jag bad naturligtvis om ursäkt. Han muttrade buttert “skrynka upp kjolen sådär. Fyfan va respektlöst!“. “Öh… hörde du inte att jag bad om ursäkt” och han “som om det skulle oskrynkla kjolen, nä här kliver du av ” och med en knyck så hade han kastat av mig från mattan som visade sig vara kjolen och jag fann mig själv hängande ungefär 600 meter i luften. Jag hörde ett “Mors det var inte igår” och såg min polare Jonathan – från den gången jag fick för mig att sluta blogga och måsa istället.” Tjena Jonte, hur mås?“, sa jag. “Hörru kan du hjälpa till här” sa jag när jag insåg att jag i rasande fart var på väg ned mot marken. Självklart sa han och släppte en laddning måskit mitt på huvudet på mig med ett mohahahaha, och flög vidare.

Jag hytte med näven men insåg det meningslösa med detta förfarande för marken kom farande hastighet emot mig. Med ett:

– Gahhhhhhhhhhhhhhhhh….blundade jag för den oundvikliga smask!iga kontakten med cementen och det omedelbara återbesöket i andevärlden.
– Gahhhhh… hörde jag marken säga och med ett “åhej…” langade marken upp mig en bit i luften. Lite som om den inte ville ta i mig. Wtf?
– Gahhhh, vrålade jag när jag på nytt susade ned.
– Gahhh…vrålade marken.
– Gahhh…
– Gahh….
– Gah…
– Ga…

…och så höll vi på tills jag med en mjuk inglidning kunde sätta de röda pjukken på backen. Folk runt omkring kliade sig i huvudet som om de inte riktigt kunde greppa vad som skett i en kvart. Bah! Enkel elementär fysisk anomalitet. Världen försökte mota bort Steffo – that will be the day liksom. Inte ens med gravitationens hjälp kan planethelvetet kasta ut mig. Jag vet att det har med min outfit att göra men mark my words: allt rutigt, randig, tigermönstrat är av denna planet sanktionerat från början. Banne mig om det ska användas för att peta ut mig härifrån. Bah! Jag hytte med näven nedåt bara för att.

Jag gled in på kontoret och slog dövörat till alla kommentarer och satte mig – inte för att arbeta utan för att njuta av livets oförmåga att rubba mina cirklar. Vid hemkomst muttrade frugan att hon ryktesvägen hört att jag bråkat med jorden. Tydligen hade någon gemensam jävel sett mig studsa upp och ned vid Hötorget. Jag förklarade hela storyn och avslutade med  “endast i Stockholm säger jag bara“. Min fru sa “endast i din skalle“.

Poäng? Va?Det finns ingen poäng. Det här är en everydayhistoria. Sugbloggen tar ett nytt blogggrepp (reds anmärkning: kan man verkligen ha tre ggg:n sådär. Min anmärkning: fuck ju jag har hur många gen jag vill) genom att berätta en allmän historia som inte kommer att ha någon betydelse för någon whatsoever. Eventuellt retar det upp skitnödiga störar som Guillou och felfinnaren Marklund men det ser vi bara som en win win. Eller så retar det upp andra modebloggar eftersom vi ger oss in i modebranschen utan att darra på manschetten

Imorgon “mitt makabra möte med mördarmarsvinen“.

Andra bloggar om galet, dileva, modeblogg, kaffe, sl, gravitation, flygande matta, klädsnobb, dagens outfit, marklund, guillou, fra, mås, second hand, svamp, humor, nonsens, ipod, vårkänslor