Year: 2025

Jag satt där. På restaurangen. Längst ut på stolen, då delar av min rygg hade expanderat och skickat mig framåt. Skrangligt värre. Och kämpade. Kämpade för mitt liv med att få in den sista tuggan. Den där jävla sista tuggan som alltid finns kvar på tallriken och stirrar anklagande på en. Som om den skulle vara mindre värd än sina kompisar som redan åkt rutschkanan ned för matstrupen. – Du behöver inte, viskade den inre rösten. Den som brukar vara förnuftig.– Behöver jag visst!, muttrade köttätaren i mig dovt.– Men du är ju redan…– Käften! Den här biten ska ned! […]

Det var en helt vanlig tisdag när Ångerrätten knackade på min dörr. Jag hade precis satt mig med en kopp kaffe och funderade på livets små och stora mysterier, som till exempel varför man alltid köper för mycket bananer som ändå hinner bli bruna innan man äter upp dem. – Tjena, sa Ångerrätten och klev in utan att vänta på svar.– Vem fan är du?, frågade jag surt. Jag gillar inte när folk kommer oanmälda, speciellt inte abstrakta koncept som tror att de äger stället.– Jag är din lagstadgade rätt att ångra dig, sa den och slog sig ned i […]

Det började med att kaffet rann uppåt i morse. Jag stod och skulle hälla upp min sedvanliga kopp när vätskan plötsligt bestämde sig för att skita i naturlagarna och sväva upp mot taket istället. “Fan också”, tänkte jag, “nu har gravitationen tagit ledigt igen.” Det är inte första gången detta händer i vårt hushåll. Förra året tog magnetismen semester mitt i julstöket, vilket resulterade i att alla bestick flög omkring som besatta och julgranskulorna vägrade sitta kvar på granen. Men gravitationen, den jäveln, den brukar i alla fall vara pålitlig. “Du får väl dricka kaffet från taket då!”, ropade frugan […]