Jag satt och funderade över livets stora frågor, som till exempel varför man inte kan få köpa en påse med bara rosa Ahlgrens bilar, när det knackade på dörren. Inte ett vanligt tjena-grabben-har-du-tid-en-minut- knackning utan ett dovt, frustande, nästan explosivt dunkande. – ÖPPNA! För i helvete innan jag spränger skiten! Jag gled fram till dörren, kikade genom titthålet och såg… ingen. Fast det var klart nån var där för dörren skakade som om nån stod och boxade på den. – Vem är det?, frågade jag. – Det är jag, din ILSKA! – Min vadå? – Din ILSKA! Fan ta dig, […]
Bortglömda hålen
Häromdagen satt jag och funderade på vart alla bortglömda hål tar vägen. Ni vet, de där hålen som ingen vill ha, som ingen bryr sig om. Som donuthålen till exempel. Fan vad bitter man skulle vara om man var ett donuthål. Tänk er själva – där sitter man i sin lilla håldimension och ser hur alla människor glufsar i sig donuten runt omkring en, men ingen, bryr sig om själva hålet. – Men för helvete, hörde jag ett donuthål muttra häromdagen på Wayne’s, när jag precis skulle ta en tugga Jag är ju faktiskt ursprunget till hela skiten. Utan mig […]
Cool är ute
Fan vad det svider när ens coolhet bara bestämmer sig för att dra. Utan förvarning, utan avskedsbrev, utan ens ett “det är inte dig det är mig”. Bara poff!, och sen borta. Jag stod där i badrummet och fixade håret med en nyinköpt vax som enligt förpackningen skulle ge mig “that effortless cool look”. Visst, tänkte jag, som om något som kostar 299 spänn kan vara effortless. Men jag köpte skiten ändå för att min frisyr började ge samma vibbar som en utskälld postkassörska. Det var då jag såg det i spegeln. Min coolhet, den där jävla attityden som jag […]
Ingen på besök
Häromdagen satt jag och slötittade på ett program om svarta hål när det knackade på dörren. Jag öppnade och möttes av… ingenting. Bokstavligt talat. – Tjena, sa Inge Ting och svävade in genom dörren. – Öh, sa jag intelligent. – Jag hoppas inte att vi stör, sa en genomskinlig figur bakom honom. – Vi? frågade jag. – Ja, jag och mina polare. Det här är Tomhet, sa Inge och pekade på den genomskinliga figuren som nu flöt omkring i min hall. – Hola amigo, sa en röst med spansk brytning. Jag är Nada. Jag kommer från Barcelona där jag jobbar […]
Rip Mortis
Det knackade på dörren häromdagen. Jag satt och slökollande på en repris av någon dötrist sitcom när det hördes ett bestämt knack knack. Först tänkte jag låtsas som det regnade, men så hörde jag en röst: “Hallå! Är det någon hemma? Jag är från…öh…elbolaget!” Något lät bekant med rösten men jag kunde inte sätta fingret på vad. Med ett stönande “kommer!” försökte jag ta mig upp ur soffan. Det tog några försök – det goda livet och aptiten vid julbordet hade lagt sig som en överviktig, kontaktsökande boa constrictor runt midjan och vägrade släppa taget. Efter lite vaggande fram och […]
Evigheten AB
* ding dång * Jag öppnade dörren och möttes av två figurer i kritvita kostymer. Den ena hade en portfölj i metall, den andra ett skrivplatta och en penna bakom örat. Båda hade en närmast löjligt proper uppsyn. – Goddag! Vi kommer från Evigheten AB, sa den längre av dem. – Vi har ett erbjudande som du inte kan tacka nej till, fyllde den kortare i. – Jo det kan jag visst det, sa jag och skulle precis smälla igen dörren när den längre stack in sin fot. – Ursäkta men vi har order uppifrån, sa han och pekade uppåt. […]