Bajsaren

Jag vet att det är jättelöjligt med bajs och bajshumor men sån är jag och sugbloggen. Det är bland annat därför vi valt namnet Sugbloggen vilket absolut inte har med saken att göra.

– Sak?
– Saken.
– Vilken sak?
– Huvudsaken…
– Herregud kom till saken!

Haha… så är det om man har många ord över fram tills man kommer till saken. Detta är självklart  en konsekvens av att vi i twitterwille bara har 140 tecken att uttrycka oss på. Det är klart att de måste ge sig i uttryck på något sätt.

Hur som helst så var jag på gymmet igår och tränade. Nu när julen och frosserierna är över så är det kö till precis varenda jävla maskin. Vis av erfarenhet så bytte jag om skitsnabbt för att försöka hugga ett löpband. När jag kom ut från omklädningsrummet såg jag ett ledigt band och i ögonvrån en kvinna i midtretti (år) och midhundra (kg) komma ut från damernas med samma mål för ögonen som jag. Men jag gled skickligt mellan kroppsspännarna och snodde maskinen typ fem meter innan hon nådde fram. Jag tittade djupt ned i golvet och låtsades vara helt upptagen i mig själv fipplandes med min iPod Retro™. Nöjd.

Kvinnan i fråga som förlorat på upploppet skvalpade fram till tjejen på bandet bredvid mig och jag hörde hur de växlade några ord om att allt var upptaget. De visade sig att de var kompisar. Jag sänkte volymen i lurarna för att ta dem på bar gärning om de skulle få för sig att snacka skit om mig.  Jag hör inte mer än detta och blir väl lite förvånad när kvinna A flyttar sig från bandet med något jagat över sig. Kvinna midtretti/midhundra tar då över bandet och jag tycker att allt löst sig och börjar blåsa på och trycker på + knappen på löpbandet för att komma upp i marchtempo.

Efter någon minut kom en snubbe i typ fyrtioårsåldern och började snacka med midtretti/midhundra damen som powerlunkade på bandet. Eftersom jag inte höjt volymen i lurarna hörde jag hela konversationen.

– Fan alla löpband är upptagna!
– Jag vet. Vi får cykla istället., sade hon.
– Ok.
– Kan du paxa dom två cyklarna?
– Visst. Men var är Anita?
– Jag passar bandet åt henne.
– Varför det?
– Hon var tvungen att gå och bajsa.
– Okej.
– Det är därför jag passar bandet åt henne.
– Vilket skitgöra, så han

Och jag brast ut i ett galet skratt. Båda två vände på sina huvuden och stirrade på mig. Jag försökte hiva över ett leende som skulle signalera att jag tyckte det var kul. Alltså killens träffsäkra kommentar. Inte bajsandet. Funkade inte alls. Svårt att leverera leenden som innehåller så mycket information utan att addera en smula galenskap och tjuvlyssnande över det hela. De stirrade på mig som om jag var en oinbjuden gäst som dessutom inte hade med sig egen dricka. Jag kände att en förklaring borde vara på sin plats men insåg att jag befann mig på ett löpband som snurrade på i 17 kilometer i timmen, svettdroppar rinnande ned för både panna och rygg, Antiloop i lurarna, ett flås märkt av juletidens excesser i chipspåsar , dipp, ostbågar och what not. Och precis när jag ska stoppa bandet kommer bajsaren insvängande med något lättat över sig. En omisskänslig aura av toalett sprider sig och förklaringsbehovet försvinner med ens.

Jag kan ju inte på riktigt allvar stänga av löpbandet , peka på henne och säga “Nämen… vad lustigt dina kompisar pratade just om dig och de sa att du var och bajsade och jag tycker att det lät så kul så jag höll på att rasa av bandet och känner att jag måste förklara mig för dina vänner som alltså precis innan du kom nu,  pratade om hur du var och bajsade och att det var ett skitgöra och jag tycker sådant är kul, det var ju därför jag asflabbade, för att din kompis var tvungen att vara bajsvakt…hahaha…öh…bandvakt menar jag ju, det här är ju skitroligt…ohhahahah…jag menar sjukt roligt, alltså inte bajsande men att vuxna pratar om bajs, speciellt bakom sina bajsande kompisars rygg på gym där alla skitnödigt hahaha…går omkring och spänner sig… och …fan nu vart det jobbigt…Alltså öh… du var och bajsade och…fan…öh…var det en bra bajsning?”

Ni hör ju själva att jag hade framstått som en komplett jävla galning. Och allt detta bara för att de två dårarna står och snackar om sin bajsande kompis. Jag vet inte vad det är som är det sura i det här. Att jag har en dålig tajming och taskigt pokerfejs som inte kan fnittra lite inombords eller att kvinnan bredvid mig var tvungen att gå och bajsa och att hennes kompis berättar det för den andre kompisen eller det att innan kompisen kom och bytte av henne så måste hennes fokus inte varit på att springa snyggt utan att på “fan vad jag behöver bajsa nu men jag kan inte riskera att förlora löpbandet” eller det faktum att när hon till slut färdigbajsad äntrar löpbandet och börjar klampa på så kunde jag inte annat än tänka “I knows what you just did...”

Läs även andra bloggares åsikter om bajshumor, bajs, gym, träning, chips, fett, skit, humor, löpband, svett, antiloop, kompisar, skitsnack, viktnedgång, ostbågar, twitter