Author: stefan

Har en föreställning om att jag borde börja blogga igen. Lite för att jag har samlat ihop ett par års poster till två olika böcker, och när jag läst igenom mina alster har det lsagit mig hur bra en del saker är. Och att jag borde ta upp stafettpinnen igen. Men denna gång för mitt eget höga nöjes skull. Dvs skriva vad som faller mig in. Utan att ha någon press på mig att det ska vara kul, smart eller allmänt knasigt som en del av mina bästa poster är. Men jag behöver göra det i sakta mak. Dvs pula […]

Wow! Typ 4 år sedan jag skrev här. Vad har hänt sen sist? Haft två studios, släppt musik på engelska, svenska men även instrumental musik. Jag har bytt jobb och så har AI kommit in. Och med denna teknik så har en miljard potentiella blivande poeter, författare har fått sitt verktyg. Och då bestämmer jag mig för att skriva äkta. Så det känns! Vi får väl se hur dä blir med dä

Finns inget som kan smaka så bra eller så dåligt. Taffliga koppar med java som smakar metall där bryggningen stått på hela dagen kan få hela mitt inre att vrida sig i plågor. En dag på jobbet med en miljard kaffe i olika möten likaså. Jag minns att min pappa alltid drack en kaffe med en stoppad pipa till och det är ett varmt minne av honom och en känsla av trygghet jag förknippar med min barndom. Också att första gången jag smakade på kaffe var med honom i vårt kök i Gröndal. Jag kan ha varit 11 kanske och […]

Går fram och alltid med samma hastighet. När jag var liten hade jag ingen uppfattning om dess väsen annat än att det kändes som om den var oändlig. Och att var det någon gång irritation med i bilden så var det när jag fick vänta på något. Oftast min mamma som hade en mer tillbakalutad inställning till klockslag. Nu på ålderns höst känna det som att tiden inte alls är oändlig. Utan en strömmande källa som flödar allt mer tydligt och jag set också slutet på den. Det har gått mer tid av mitt liv än vad jag nog har […]

Fantastisk smak. Choklad med en krispighet kombinerad me vaniljkrämens mojsiga textur. Lägger sig i kindtändernas håligheter för att sakta sippra ut och färglägga hela munnen med en sötsliskig smak. Tungan fladdrar med en trevande och slickande rörlse runt i munnen för att krama fram mera av denna underbara smak. Denna kaka är den som får mitt heliga löfte att vara kakfri hela januari att flyga o fara. På den sista dagen av månaden dessutom. Men det är det värt. Alla dagar i veckan. En kopp kaffe till, jobba hemma och sitta i alkoven och utföra tankearbete o känna kakans form […]

Varje morgon sen ett år tillbaka dricker jag ett glas rödbetsjuice. Smakar rikt och sött men inte fuktsockersött eller så. Utan har en egen sötma. Det består av 98 % rödbeta och 2 % äpplekoncentrat men jag känner inget äpple whatsoever. Min kompis sen 30 år sedan som tipsade mig om detta. Enligt forskning ska detta förhindra bland annat förtjockning av blodkärl och minska risken för demens och ha en massa andra goda egenskaper. Jag tycker verkligen att det är supergott. Familjen gillar det inte alls så jag får min BiB helt för mig själv. Den måste vara kylskåpskall för […]

En tydlig uppgift. Samla skräp på ett organiserat vis. Inget som ligger i ser ut som skräp, men i samma sekund som de ligger på golvet utanför ser det skräpigt och skitigt ut. För att få hamna där behöver man inte höra hemma där utan det räcker med att man är en kladdig platsbit från en ostförpackning till exempel. Eller den sista delen på en ost. Hård, kantig och oaptitlig. Den måste tömmas med jämna mellanrum och det gör att en tom papperskorg känns fräsch fram till den stund man lägger i det första skräpet. Jag har genom åren haft […]

Min första bil var en SAAB. Den var brun med klädsamma ljusa och brunare partier. Lite som pigmentsförändringar. Lukten den hade var som det luktar hos äldre människors hem. Malkulor. Hur mycket jag än tvättade och putsade den så blev hon aldrig riktigt fin. Nu när jag tänker på det så var den aldrig en hon. Inte en han eller. Könsneutral. Har nog egentligen alla mina bilar varit. Jag kände mig stor och vuxen som hade en egen bil. Åkte till Örebro en gång för att fika. Sätet var skönt som jag minns det. Inte insjunket som en del andra […]

Ibland hatar jag den. För det mesta älskar jag den. Den surar till och från och när den är på sitt sämsta humör ger den ifrån sig i princip stumma toner. Det kan gå veckor utan att vi leker tillsammans. Den är snygg att se och känna på. Dess glatta och lackerade sidor ger en lyxig känsla när mina händer stryker över den. Sen har vi också tyvärr den sträva och vassa sidan som kan fläka upp mina fingertoppar. Ingen skön känsla alls. Funderar på om den har en lukt men inser att den lukten jag förnimmer med gitarrer är […]

Brun. Mörkbrun. Trodde det var äkta skinn, tills den började flagna i kanterna. Spelar ingen roll egentligen då den fortfarande är supersnygg. Fick den från jobbet och fick med mig två stycken. Hård men ändå mjukt stoppad. Hittar alltid en ställning som är skön. Men när jag sitter och spelar gitarr i den så domnar alltid mina ben. Weird. Luktar inget nu när jag vet att det är fuskläder men jag har alltid ändå tyckt att den luktar skinn och äkthet. Säger kanske mer om min fantasi och relation till stolen än dess äkta väsen. Upphov och sällskap till en […]

Varm och ståtlig. Samtidigt medioker i relation till andra solar i universum. Livsavgörande för allt som jag håller viktigt. Stöttat mig från den sekund jag blev till. Och även precis alla andra som jag delar livsresan med. Får min kropp att komma till ro på en sandstrand. Får mina fötter rycka till när de rör väldigt varm sand på väg ned när jag vill kyla ned kroppen. Ger mig färgen jag älskar på min hud som andra avskyr. Ger dem också färgen på deras hud som inte rör mig i ryggen. Näringen som jag får i mig är olika former […]

Dagarna på sjön med pappas segelbåt minns jag som fyllda med oändlig tid och glädje. Öppet hav och en stark känsla av trygghet med pappas starka hand på ratten. Fuktiga kvällar kändes det råa in i märgen men då tände pappa värmaren som jag fortfarande minns namnet på, Ebersprecher. Som vuxen inser jag att det måste bero på att varför namnet har präglats in så hårt beror på att värmaren var den som räddade mig från det värsta jag vet som är att frysa. Doften av teak får mig att flyttas tillbaka till min barndom. Lekarna på öar med de […]

Varje morgon står de redo vid min sida av sängen. Beredda att ge mig det stöd jag haft så långt bak jag kan minnas. Känslan av deras ovärdeliga betydelse minskas inte av att de inte är de första och originella paret. Foten glider mjukt in och kudden som stöttar undersidan av foten välkomnar den likt ett vattenyta som bereder plats för en anka. Mjukt och ger det utrymme jag behöver. Dess sträva yta kan kännas obehaglig men det hanters genom att jag med jämna mellanrum smörjer in fötterna med mjukgörande lotion. Ovansidan valv spänner åt kring lästen och ger trygghet […]

Datorn som jag sitter med i knät och skriver på är fin och har gett mig många minnen för livet. När jag känner att jag är kall så kan jag värma mig på den. Dels som värmekälla rent fysiskt, men också emotionellt. De minnen som väcks upp i mitt inre av vilken glädje den har gett mig värmer mitt inre. Jag blir alldeles var inombords av de stycken jag skapat som är historiska. Musikstycken jag lyckats fånga in i tidskapsel i form av av en ljudpalett som är en form av manifestation av mig oc mitt uttryck fruset i tid. […]

En dag som denna i allt mörker är det skönt med sol. Varför jag fortfarande är kvar på dessa breddgrader i denna kalla värld är höljt i dunkel! Men undertecknad är i alla fall frisk o god. Och har en god lunch också!