Category: Erkännanden

Åkte in till jobbet efter en halv dags smygvabbande. Var tvungen att vara med på ett hett viktigt skypemöte. Kastade mig in med andan i halsen och vrålade: – Jag är här nu! Åkte hela vägen in till stan för att vara närvarande på skypemötet. Snacka om dedikerad va, sa jag med svetten lackandes och förväntade mig en stående ovation av kollegan. – Har du inte Skype i din dator hemma menar du? – Va!? – Menar du att du åkte in till jobbet för att – få se nu att jag har förstått det rätt – vara med på […]

…hoppas jag att bloggjävlen inte tar en eon att ladda ned. Enligt beräkningar gjorda av mattesnillehackaren nu så tar det under 2 sek att ned sugbloggen in i dator. Den som tycker att det suger kan maila snabbapånuförfan@heldesk.not . Jag tar inget ansvar för något som vanligt. Och den nya gröna touchen är för att miljö, grönt och hållbar utveckling är det nya svarta och vi på Sugbloggen™ har nu också gått över från olja till biogas och sådant. En del poster framöver kommer att stinka men så är det med saker som drivs på skit… rock on/S UPPDATERING: Grrrr…sökfunktionen […]

Sugbloggen® fortsätter med konceptet “idiot konversationer på ett kontor“. wowowowowowwww….we aaaareeee strong… noooo oneee can teeeel us weerre  wroooong… – ah… den här låten är fet – eller hur – 84- 85 någongång – precis. fan man stod hela nätterna och dansade hårt på diskotek – diskotek? – ja – diskotek. hahaha vilket töntigt ord. – vadå ska det heta danshall istället eller? – jamen…diskotek. diskotek! – du är konstig – den konstige är den som stod på diskotek 1984 och dansade hela natten lång…på diskotek… Ingen av oss har ännu käkat lunch…

Vi börjar väl med en disclaimer. För de som av någon anledning inte tycker om det engelska uttrycket så är det fritt översatt ” trot om ni vill, jag bryr mig ta mig fan inte” Detta har inte hänt mig, utan en polares arbetskollegas flickväns kusins systers brors kamrats lumparpolare. Jag har bara fått det berättat för mig. Men för att göra det lite mer levande har jag valt att köra i första person singularis. För de som av någon anledning inte ens förstår sådant som enkel grammatik betyder det: jag form. Alla man är jag, fast det är inte […]

Precis som om han hade läst mina tankar. Kusligt för att inte säga otäckt. Jag nämnde det för Denny och han föll in i en kort men kärnfull monolog som, jag tror handlade om andens makt över materien, parapsykologiska fenomen och något galet om yogans betydelse för det inre lugnet för den moderne stressade storstadsbon. Varför jag är osäker på innehållet om anförandet från den gamle gode vännen var att jag började få problem med hörseln som liksom min syn tenderade till att dimma till lite emellanåt. – Att va…sa du, sluddrade jag fram. – Äh! Skitsamma, men vem var […]

Den lögn jag hade dragit upp för bartendern var nog en av de bästa jag producerat under min karriär som lögnare. Inte ett sant ord andan från gymnasietiden behärskade jag tydligen fortfarande. Bara sådär. Kom ihåg att allt detta levererades av en otränad snubbe som de sista åren inte gjort annat än levererat tunga sanningar. Och därtill nu på en smula ostabil fyllefot. Om det inte vore för verkligheten och dess begränsningar samt vissa fysikaliska hinder hade jag slickat upp mig själv i brygga. Och förmodligen gått igång ordentligt allt enligt devisen själv är  bäste dräng. – Jag bara ljög, […]

Hjärtat hoppade upp och befann sig i trassel med gomseglet vid detta oväntade skrik och skede i mitt liv. Jag vill minnas att gomseglet muttrade något om ” hörru här finns det inte hjärterum – håll dig på kant”. Därav mitt gutturala läte: – Grrumaum…uaä…öh? – Det var inte igår va, eller…va e de för dag idag? Fredag…hm…låt se, då måste det ha varit torsdag igår…och vi fikade ju igår …va eller äh. Skitsamma, kul att se dig gamle vän. Men du svarade inte på min fråga, vad gör du här? Vänta! Vänta låt mig gissa. Förresten så ringde jag […]

Tungan gned sina händer och kände att händelserna artade sig och att vi bara var några nedsättande epitet ifrån en ny bira. – Nej… eh… jag menade…vänta, försökte jag och insåg att mina chanser att bekanta mig lite med hennes troskant senare ikväll reducerades till det absolut minimala. – Haru sett dig själv i spegeln, va, skrek hon upprört. – Ha ha, gurglade jag fram, med förhoppningen att hon skulle finna det komiska i situationen. Grejen är att när jag väl har fått vittring på ett par troskanter släpper jag inte bytet hur lätt som helst. Jag lovar att lejoninnor […]

– Shhynssss va? – Att vi gör! – Hahj fajv! – Achses haigh! Han kan inte vara riktigt klok den där, tänkte jag och gled lallande och sjungandes iväg från den nyfunna krogen med den nyfunna dryckesbrodern. I tunnelbanan på väg till restaurang Kaos försökte jag charma en mycket vacker kvinna. Jag kan inte svära på att hon skulle vara lika vacker under nyktrare omständigheter men …vad då då? Jag bara frågar? Vadå? Om jag säger att det vore lättare att lirka av ett leende från Kleopatra i likläge så kanske gemene man fattar att jag ficka iskalla handen. Faktum […]

Jag vet att du vet att jag fejkar samtalet jag för med min imaginära kollega via blåtandsuthänget jag kittat upp mig med. Men i min värld måste jag ha en anledning att bära på skiten utan att känna mig tekniknördig… Och det kommer att snöa på din balkong i juli innan jag erkänner att jag fejkar mina samtal på tunnelbanan. Om du bara visste att jag har en extra mobil att ringa upp mig själv med så skulle du veta hur mycket vikt jag lägger på att hålla skenet uppe. För helt ärligt talat…det är inte en käft som ringer […]

Mohahaha…om du bloggar och tror att du e hemlig…glöm det. Häromdagen gled jag med klanen sug in på en restaurang för att komma ifrån den ofrånkomliga debatten om vem som ska diska efter middagen. Man är ju en man och löser problem. Det är inkodat i generna. Kalla inte mig manchuvist, ta det med naturen istället. Nåväl, vad var enklare än att vi klampade in på restaurang runt hörnet och lät någon annan laga maten, duka upp, duka av och diska åt oss? Vi slog oss ned och då till min förvåning såg jag ägaren till en av de otaliga […]

som namn va? Det är bara det att ingen av er vågat erkänna det. Fan hade jag en fet snorkråka hängades skulle ingen av er sagt någe. Låtit mig gå där och skratta bakom min rygg. Kollar runt lite bland bloggarna och slås av en hemsk upptäckt. Nästan alla bloggare har skitcoola namn. Cliff Hanger Shadow Galatea Deep(rakt jävla streck som jag aldrig kommer att lära mig göra) Edition MikeBike Sirrealistic El_Mango Samson Zowie Alley Cat DMH Det känns som om superhjältarna i Lagens Väktare har tagit plats i Bloggovärlden. Coola, snabba, fräcka namn. Som förpliktar. Och så kommer man […]

Nu kan ni inte vara säkra på att hitta mina alster endast i denna blogg. Kanske stealthbloggar jag i din blogg… mohahahahaha *sätter på sig ninja-kittet o smyger iväg till någon av bloggarna i blogrollen*

människa man är. Med risk för att kreti och pleti letar efter första bästa länk till någon att anmäla mig till erkänner jag att jag finner det en smula roande att väcka Lilleman när han sover som djupast och inte vill gå upp bara för att mamma o pappa tycker att det är nog med eftermiddagssömnen. På något avigt sätt anser jag att det är en poetisk rättvisa i att jag drar upp honom ur spjälsängen med ett förvuxet “gu gu!!” Och när han slår upp de rödsprängda och ger mig den där blicken som man inte ska ge vänner, […]