För ett tag sen fick jag en uppenbarelse. Jag var klädd i struken skjorta, pressade byxor och allmänt påstruken. Kort sagt full o go. I dimman gled det fram en historia och sa “berätta mig” och när jag dragen sluddrade “schhh inte nu. Jag feschtar och är ledig. Kom tillbaka imorgon”, sa den “nu eller aldrig”. – men jag har ingen penna eller papper, mumlade jag. För de nya hängarna här vill jag kort redogöra för att denna blogg drivs på en del ilska, konstanta hugg i ryggen av lagen om alltings jävlighet samt mycket papper och penna. Det där […]
