Jag har kommit på varför jag tycker att Melodifestivalen fram tills nu varit rätt så harmlös och framför allt inte uppstressande för hjärtat. Även om uppkomlingspuckot Björnes magasin försöker få mina artärer att sprängas så har jag legat halvslött bänkad framför teven och käkat chips och druckit Melodifestivalsbira. Jag har inte sett varbölden Christer Björkman i rutan än. Men han intar säkert en stor plats då svenska folket bänkar framför teven i Globen. Någon som vågar sätta emot?