Jag avskyr den där blicken. Det där snabba ögonkastet. Som jag får. På tunnelbanan. I bussen. I matkön. Krogkön. På McDonald’s när man frågar om stolen bredvid är ledig. Blicken som förmedlar avsky utan ett enda ord. Som sårar mer än tusen verbala nålar i hjärtat, som gör ondare än tusen fall nedför hårda cementtrappor. Som bara jag får. Den där blicken som jag alltid får av andra som inte ser ut som jag gör. Som visar att vi är olika och att den person som avlossar blicken anser sig vara bättre, finare, ädlare, renare, ståtligare, förmer, värdefullare, viktigare, har […]
