Fan ere så här skrivkramp känns? Plötsligt får jag en nyvunnen respekt för alla stackars författare. Taffliga såsom förträffliga. Vilka kval de måste ha lidit. Alla utom undantaget Guillou då för allt han producerar är ju gjort mellan 09-17, vardagar. Och då har man inga kramper, förutom maggramper kanske i möte med denna självgode underarmsposör. Tillbaka till undertecknads skrivkramp. Jag har nu under ett icke föraktfullt antal dagar suttit framför datorn för att såsa ihop en lite pamflett sådär. Det har bara resulterat i en tom blick och därefter gradvis en fuktigare blick efter det att mina händer färdat mig […]
Verkligheten tråkig
Häromdagen kom Verkligheten ikapp mig och knackade mig på axeln med ett: – Mors din lallare. Läget? – Åh…är det du, sa jag när jag kände hur tristheten svepte in. – Trist va? – Skojjar du? – Skrattar du? – Nej. Verkligen inte. Och så stirrade vi på varandra. Jag surt. Verkligheten uttråkad. Liksom definitionen på sig själv. Påminde mig om en gammal klasskamrat som var så tråkig så att klockorna drog sig en smula i hans närhet. De liksom snabbade sig lite, ungefär som om de ville skynda på tiden. Hasta förbi. Varje gång han kom i närheten av […]