Det har kommit till min kännedom att det finns en version av mig i ett parallelluniversum som inte alls ser på livet på samma sätt som jag gör. Som tycker att naturlagar skall följas och att allt som har minsta antydning till absurdism medelst kraft ska bekämpas. Det som gör det så irriterande är att eftersom de flesta andra versioner av mig är rätt så lika mig, dvs snara till skratt och ser hela tiden efter möjligheter att fucka upp tillvaron och om inte det lyckas i alla fall försöka reta upp universum en smula, och när vi säger retas […]
