Häromdagen satt jag och funderade på antimateria. Som man gör. Inte för att jag är någon Einstein direkt, men man måste ju hålla hjärnan i trim genom att då och då fundera på saker som får en att känna sig som en lätt efterbliven bergsget en hal dag i Alperna, utan isdobbar. Och antimateria, det är ett sådant där ämne som får mig att vilja kräkas fram hjärnan och stoppa den i frysen tills den har lugnat ner sig. För hur fan är det möjligt?  Att något finns bara för att vara anti något annat som finns? Det är som […]

Jag vaknade upp och visste direkt att något var fel. Inte fel på det där vanliga sättet, som när man har glömt att köpa mjölk eller råkat säga till chefen att han ser ut som en uppblåst padda, när man tror att micken i Teams är mutad. Och sen måste försöka lura alla i mötet att man sa “min chefiga padda”. Nej, det här var vad som händer när samtliga Drömfackförbund bestämmer sig för att ta till stridsåtgärder samtidigt. “Vi kräver bättre arbetsvillkor!”, hade Drömtydarna skrikit på nyheterna kvällen innan. “Stoppa olaglig drömexport! Högre ersättning för tolkning av särskilt jobbiga […]

Det finns stunder i livet när man borde ha stannat hemma. När universum försöker varna en genom att kasta fram subtila tecken som “batteriet i bilen är dött”, “osten är slut” och “din favoritskjorta har mystiskt krympt två storlekar över natten – eller så har du bara blivit väldigt *host* kraftig över midjan.” Men undertecknad, i sin oändliga visdom, ignorerade dessa uppenbara varningssignaler och begav sig ut på stan för att köpa en ny fåtölj. Frugan hade klagat i veckor på att vår gamla trogna fåtölj Strandmon, köpt på IKEA, började ge ifrån sig ljud som påminde om en döende […]

Det började med en oskyldig kommentar på jobbet. En av de där som man slänger ur sig utan att tänka efter, ungefär som när man säger “trevlig helg” till kassörskan på en onsdag. Fast värre. Mycket värre. – Grattis till graviditeten!, sa jag glatt till Petra på ekonomiavdelningen. Hon stirrade på mig med en blick som kunde ha fått en isbjörn att sätta på sig en extra tröja. Ull. Marino-ull. – Jag är inte gravid! Här borde jag ha gjort det enda rätta – sprungit ut ur byggnaden, bytt namn och flyttat till en liten fiskeby i Norge. Men nej. […]

Fan vad jag hatar att gå till jobbet en onsdagi Januari. Inte för att jobbet i sig är så jävla hemskt, utan för att naturen verkar ha någon sorts personlig vendetta mot mig. Det är som om regn, rusk, vind och snö sitter i något sorts hemligt sällskap där de planerar hur de ska göra mitt liv till ett helvete. Häromdagen precis när jag skulle kliva ut genom dörren ropade frugan: – Ta den bra jackan, den vind- och vattentäta!– Bah, det har ju varit superfint väder hela julen. Dessutom är det bara en kort promenad till tunnelbanan.– Som du […]

Jag satt där. På restaurangen. Längst ut på stolen, då delar av min rygg hade expanderat och skickat mig framåt. Skrangligt värre. Och kämpade. Kämpade för mitt liv med att få in den sista tuggan. Den där jävla sista tuggan som alltid finns kvar på tallriken och stirrar anklagande på en. Som om den skulle vara mindre värd än sina kompisar som redan åkt rutschkanan ned för matstrupen. – Du behöver inte, viskade den inre rösten. Den som brukar vara förnuftig.– Behöver jag visst!, muttrade köttätaren i mig dovt.– Men du är ju redan…– Käften! Den här biten ska ned! […]

Det var en helt vanlig tisdag när Ångerrätten knackade på min dörr. Jag hade precis satt mig med en kopp kaffe och funderade på livets små och stora mysterier, som till exempel varför man alltid köper för mycket bananer som ändå hinner bli bruna innan man äter upp dem. – Tjena, sa Ångerrätten och klev in utan att vänta på svar.– Vem fan är du?, frågade jag surt. Jag gillar inte när folk kommer oanmälda, speciellt inte abstrakta koncept som tror att de äger stället.– Jag är din lagstadgade rätt att ångra dig, sa den och slog sig ned i […]

Det började med att kaffet rann uppåt i morse. Jag stod och skulle hälla upp min sedvanliga kopp när vätskan plötsligt bestämde sig för att skita i naturlagarna och sväva upp mot taket istället. “Fan också”, tänkte jag, “nu har gravitationen tagit ledigt igen.” Det är inte första gången detta händer i vårt hushåll. Förra året tog magnetismen semester mitt i julstöket, vilket resulterade i att alla bestick flög omkring som besatta och julgranskulorna vägrade sitta kvar på granen. Men gravitationen, den jäveln, den brukar i alla fall vara pålitlig. “Du får väl dricka kaffet från taket då!”, ropade frugan […]

Har en föreställning om att jag borde börja blogga igen. Lite för att jag har samlat ihop ett par års poster till två olika böcker, och när jag läst igenom mina alster har det lsagit mig hur bra en del saker är. Och att jag borde ta upp stafettpinnen igen. Men denna gång för mitt eget höga nöjes skull. Dvs skriva vad som faller mig in. Utan att ha någon press på mig att det ska vara kul, smart eller allmänt knasigt som en del av mina bästa poster är. Men jag behöver göra det i sakta mak. Dvs pula […]

Wow! Typ 4 år sedan jag skrev här. Vad har hänt sen sist? Haft två studios, släppt musik på engelska, svenska men även instrumental musik. Jag har bytt jobb och så har AI kommit in. Och med denna teknik så har en miljard potentiella blivande poeter, författare har fått sitt verktyg. Och då bestämmer jag mig för att skriva äkta. Så det känns! Vi får väl se hur dä blir med dä

Finns inget som kan smaka så bra eller så dåligt. Taffliga koppar med java som smakar metall där bryggningen stått på hela dagen kan få hela mitt inre att vrida sig i plågor. En dag på jobbet med en miljard kaffe i olika möten likaså. Jag minns att min pappa alltid drack en kaffe med en stoppad pipa till och det är ett varmt minne av honom och en känsla av trygghet jag förknippar med min barndom. Också att första gången jag smakade på kaffe var med honom i vårt kök i Gröndal. Jag kan ha varit 11 kanske och […]

Går fram och alltid med samma hastighet. När jag var liten hade jag ingen uppfattning om dess väsen annat än att det kändes som om den var oändlig. Och att var det någon gång irritation med i bilden så var det när jag fick vänta på något. Oftast min mamma som hade en mer tillbakalutad inställning till klockslag. Nu på ålderns höst känna det som att tiden inte alls är oändlig. Utan en strömmande källa som flödar allt mer tydligt och jag set också slutet på den. Det har gått mer tid av mitt liv än vad jag nog har […]

Fantastisk smak. Choklad med en krispighet kombinerad me vaniljkrämens mojsiga textur. Lägger sig i kindtändernas håligheter för att sakta sippra ut och färglägga hela munnen med en sötsliskig smak. Tungan fladdrar med en trevande och slickande rörlse runt i munnen för att krama fram mera av denna underbara smak. Denna kaka är den som får mitt heliga löfte att vara kakfri hela januari att flyga o fara. På den sista dagen av månaden dessutom. Men det är det värt. Alla dagar i veckan. En kopp kaffe till, jobba hemma och sitta i alkoven och utföra tankearbete o känna kakans form […]

Varje morgon sen ett år tillbaka dricker jag ett glas rödbetsjuice. Smakar rikt och sött men inte fuktsockersött eller så. Utan har en egen sötma. Det består av 98 % rödbeta och 2 % äpplekoncentrat men jag känner inget äpple whatsoever. Min kompis sen 30 år sedan som tipsade mig om detta. Enligt forskning ska detta förhindra bland annat förtjockning av blodkärl och minska risken för demens och ha en massa andra goda egenskaper. Jag tycker verkligen att det är supergott. Familjen gillar det inte alls så jag får min BiB helt för mig själv. Den måste vara kylskåpskall för […]

En tydlig uppgift. Samla skräp på ett organiserat vis. Inget som ligger i ser ut som skräp, men i samma sekund som de ligger på golvet utanför ser det skräpigt och skitigt ut. För att få hamna där behöver man inte höra hemma där utan det räcker med att man är en kladdig platsbit från en ostförpackning till exempel. Eller den sista delen på en ost. Hård, kantig och oaptitlig. Den måste tömmas med jämna mellanrum och det gör att en tom papperskorg känns fräsch fram till den stund man lägger i det första skräpet. Jag har genom åren haft […]

Min första bil var en SAAB. Den var brun med klädsamma ljusa och brunare partier. Lite som pigmentsförändringar. Lukten den hade var som det luktar hos äldre människors hem. Malkulor. Hur mycket jag än tvättade och putsade den så blev hon aldrig riktigt fin. Nu när jag tänker på det så var den aldrig en hon. Inte en han eller. Könsneutral. Har nog egentligen alla mina bilar varit. Jag kände mig stor och vuxen som hade en egen bil. Åkte till Örebro en gång för att fika. Sätet var skönt som jag minns det. Inte insjunket som en del andra […]

Ibland hatar jag den. För det mesta älskar jag den. Den surar till och från och när den är på sitt sämsta humör ger den ifrån sig i princip stumma toner. Det kan gå veckor utan att vi leker tillsammans. Den är snygg att se och känna på. Dess glatta och lackerade sidor ger en lyxig känsla när mina händer stryker över den. Sen har vi också tyvärr den sträva och vassa sidan som kan fläka upp mina fingertoppar. Ingen skön känsla alls. Funderar på om den har en lukt men inser att den lukten jag förnimmer med gitarrer är […]

Brun. Mörkbrun. Trodde det var äkta skinn, tills den började flagna i kanterna. Spelar ingen roll egentligen då den fortfarande är supersnygg. Fick den från jobbet och fick med mig två stycken. Hård men ändå mjukt stoppad. Hittar alltid en ställning som är skön. Men när jag sitter och spelar gitarr i den så domnar alltid mina ben. Weird. Luktar inget nu när jag vet att det är fuskläder men jag har alltid ändå tyckt att den luktar skinn och äkthet. Säger kanske mer om min fantasi och relation till stolen än dess äkta väsen. Upphov och sällskap till en […]