Idag, imorgon och igår

Det är inte alla som är medvetna om detta men varje midnatt byts vi ut alla ut till nyare och fräschare version på oss själva. Oftast när vi ligger och slaggar. Då drar den förbrukade dagsversionen iväg och gömmer sig. In skrider dagens version.

Och för gäsphuvudena som poppar in med “jag sover inte vid midnatt“, säger jag bara trodde du ja. I samma sekund som du blinkar vid tolvslaget byts du ut. Kruxet är bara att den version som slängs in inte hinner koppla in sig överallt. Det säger sig självt att det blir ett hafsverk. Men ju tyngre och djupare man sover desto mer förankrad stabil version tar över. Därför kära medlallare är tung sömn av vikt.

Där har du anledningen till varför du känner dig fucked upp vid midnatt. Du är inte riktigt dig själv. Som en av mina morotsvänner utrycker sig ” där har du en som inte bottnar i sig själv“. Egentligen ett ganska dumt uttryck, eftersom jag alltid får en mental bild av en själ som halkar omkring i en något för stor och hal kropp.

Jag är inte mer underlig än den medelmåttige sugoholicaren så i vanliga fall byts jag också ut mot en fräschare version. Men häromdagen bestämde jag mig för att hänga kvar och se vad som hände om jag gled fram och morsade på morgondagssteffe. Förutom det naturliga och absurda i och med att allt som vi håller normalt skulle få sig en ny knäpp på näsan så kunde det vara roligt att se vad som skulle komma ur detta.

Så vid tolvslaget när jag såg den nyare fräschare steffen glida fram som om han ägde hela världen och precis skulle ta kroppen under sin kontroll hoppade jag fram med ett:

– Buuh!!!
– Visst tjena. Som om du kan skrämmas liksom.
– Va fan!
– Med tanke på att du är så jävla igår är du dessutom förutsägbar som få.
– Jag såg nog att du finchade till. Darrålade. Trodde det var omärkligt va. Lallare!
– Hörru!
– Höddu på dig själv!
– Höddu?
– Fan det blev fel det där.
– Det är för att du är slut. Seså stick iväg. Jag tar över nu. Flytta på dig.
– Men jag tänkte haka på dig idag.
– Glöm det. Jag har för mycket att göra utan att behöva ha dig släpandes som en efterbliven…jag men överbliven gårdagsversion av mig själv hängandes i hasorna.
– Vad har du att göra?
– Typ allt du skitit i att göra. Vad sägs om det?
– Öh. Ja…just det. Att göra listan ja…eh…men min gårdagsteffe sket i det. Varför ska då jag anstränga mig?
– Ja lägger du upp det på det viset.
– Precis. Dessutom borde du väl veta att jag inte går omkring och städar upp efter andra. Framförallt inte efter mig själv.
– Ja det förklarar allt jag har att göra men det förklarar inte varför du är här.
– Jag ville jiddra lite.

Morgondagens steffe tittade på mig med glöd i blicken. Om han hade ärvt något av mig så var det just jiddra-med-andra-andan. Den andan kommer jag att ta med mig i graven och ut på andra sidan. Jag känner igen den blicken till och med i ett mörklagt rum. Och så lutade han sig fram och viskade:

– Klart vi ska jiddra.
– Varför viskar du, sa jag och kollade mig omkring.

Rädd att någon skulle hoppa fram. Men vem fan hoppar liksom fram osedd av ingen? I min skalle dessutom. Mitt i natten dessutom? När jag sover dessutom? Jupp! För språkpolisen som precis satte kaffet i vrångstrupen. Det var rea på “dessutom“. Jag fick några jävligt billigt och kommer att dekorera kommande poster med dem. Och kommentarer dessutom!

– Därför att han kan höra oss.
– Vem?
– Gårdagssteffen!
– Men det är ju jag.
– Ja du är min gårdagsteffe men vi ska leta upp din gårdagsteffe och jiddra med honom, dvs förrigårversionen.
– Men varför skulle han höra oss
– Han är här inne, sa han.
– Vardå någonstans?
– Jag vet inte riktigt för som alla andra gårdagsversioner har han också gått och gömt sig.
– Men va fan! Jag är ju gårdagssteffe. Och jag har inte gått och gömt mig.
– När för du är annorlunda. Ja idag är du gårdagssteffe. Men nu är det imorgon.
– Och

Han tittade på mig med en mindre glödande blick. Trött skulle man kunna säga men eftersom hans pass precis hade börjat så var det inte riktigt trött utan mer matt.

– Jag tar det lite långsamt nu. Idag innebär att du är min gårdagsteffe, men för din del så är du bara steffe. Som jag är steffe idag, fast jag samtidigt är din morgondagsteffe. Som du är morgondagsteffe för förrigårsteffe. Och för förrigårsteffe är du övermorgonssteffe.
– Ahh…och imorgon kommer du
– Att vara?
– Gårdagsteffe…
– För att?
– Övermorgonsteffe…
– Precis.
– Som kommer in blir dagsteffe!
– Så enkelt ere! High five fan!, sa morgondagsteffe.

Och så highfivade jag mig självt.

– Bara man har koll på prefixen så ordnar det sig, sa han och stoppade in en prilla.
– Imorgon är en annan dag, sa jag.
– Va?
– Ja…öh en låttext jag anser tillhöra en av de odödligaste någonsin.
– Har jag aldrig hört.
– Va kom igen! Den är för evigt inbränd i mitt huvud.
– Ditt ja, men kom ihåg att jag är en fräsch version av dig. Odödlig sa du?
– Ja visst fan. Ja inte ur perspektivet bra, utan hur fan dödar man den.
– Omöjligt alltså?
– Jupp poppar upp när man minst vill ha den. Trust med den kommer smygandes vid lunchen.
– Dit är det en evighet, ska vi gitta då, sa han

Och så gled vi iväg för att göra dagen sur för gårdagsteffe. Fan om den jäveln hade skitit i att göra allt som hamnade på vårt skrivbord skulle han få sig en jiddrig dag som ingen annan någonsin har haft. Detta resulterar givetvis i att vi skiter i att göra något vettigt idag men det var…öhh blir morgondagens steffes huvudvärk.

– Hur gick den där texten sa du?
– imoooorgooooon är en annnnnan dag
– Jag skulle sjungit “en annans dag”
– Hahaha
– Heheh…på tre…ett två tre…

Imorgoooonnn är en annanssssss daaaaagg….

Andra bloggar om personlighet, morgondag, imorgon, igår, steffe, sugbloggen, att göra lista, sömn