Påskfluss

Många kanske tror att det enda som behövs för att driva en sugande blogg bara är taskigt ölsinne, tangentbord, uppkoppling och en torr syn på verkligheten och dess brister utan en tillstymmelse till en humoristisk ansats. Många tror fel.

Man måste också vara frisk har det visat sig. Frisk på ett medicinskt godtagbart sätt, det där med att jag anses sjuk i huvudet får hänvisas till lekmäns behov av att spela viktiga pettrar.

Undertecknad har nu i dagarna många legat smygdeckad med grava tonsillssymptom som började i halsflussträsket och slutade i penicilinhelvetet, som yttrat sig på så vis att när jag ska bärsarka vilket händer minst tre gånger om dagen så har det bara resulterat i en mild viskning, utan bas eller attityd. Vilket den vakne Sugblogoholicen™ förstår är förenat med hot utan substans. En anomali. De som känner mig vet att jag är en man som tar saker för vad det är och med ett “åh…fan mina tonsiller och mandlar chillar och den här höga kroppsvärmen är feber och alltså inget tecken på att undertecknad är på väg att förvandlas till finne med inbyggd sauna, soft då har jag gott om tid att blogga som fan mellan knaprandet av de viktiga medicinerna“, stapplade jag yrt fram till datorn, tuggandes en ipren, loggade in och skrev en rubrik:

Mitt möte med mördarmarssviner

För de oinvigda så börjar jag alltid med en rubrik, känns den bra så brukar storyn skriva sig självt. Den här kändes bra. Allt jag behöver göra är att sitta med och ljuda skiten… och det var just det. Varje sak jag skrivit har jag ljudat jag fram. Men med kokta mandlar kan jag säga att försöka ljuda ord som  (intellectual property, tillsynsmyndigheten eller vänsterprasseltrubbel) gör man inte i en handvändning.

– grööam…h(hkjbc…esjwabbblööö…gaaauarghhh….blööööeee…

Frugan galopperade in från den enkla lyans bakre regioner och frågade om jag behövde assistans och elchocker, eftersom det lät som om jag gurglade mig med sura uppstötningar. När jag med dov blåvalston buttert muttrade att jag försökte blogga utbrast hon:

– Ah…det förklarar saker och ting. Jag trodde på allvar att du snackade med ditt skinn, och vi ska inte snacka om storyn med skuggan, eller alla dina jags i hissen. Är du medveten om att när du ljudar alla konstigheter så har du olika röster.
– Jupp, metodakting i dess ljudligaste form. Audioacting.  Jag och DeNiro.
– Umhum…DeNiro är ju liiiiite mer berömd!
– Bah det som skiljer mig och DeNiro är några fler nollor på bankkontot, men jag skulle kunna göra taxidriver imorgon.
– Ja du skulle ju det.
– Menar du det? Äääälsliiiing…
– Ja driva taxis till vansinnes.
– Hörru!
– Hörru på dig själv!

Jag gav henne en blick. Hon gav mig två blickar. Jag insåg att jag behövde hennes hjälp. Om jag inte är i skick att ljuda, vem är av en svindyr vigselring och inneboende plikt om inte annat tvungen att hjälpa till. Jag spörade mitt prekära bloggläge och förväntade mig en lång övertalningskampanj eftersom det har kommit till min kännedom att fru sug har en något ansträngd relation till denna eminenta blogg. Döm om min förvåning när jag såg en lyster blick tändas i hennes ögon och ett illmarigt leende säga:

– Klart jag hjälper dig att ljuda!
– Va?
– Ja i vått och torrt och allt det där!
– Öh…
– Du brukar ju alltid säga att jag inte är intresserad av din blogg
– Eh
– På det här viset får jag vara med. Jag känner mig hedrad.
– Hedrad?
– Som fan might i add…

Och med den frasen knuffade hon undan mig, satte sig ned framför datorn, mumlade något som jag uppfattade som “mitt möte med mördarmasrviner vilken jävla kalkonrubrik” dator erase, viskade något till datorn och började ljuda loss.

“Det här med bloggande, allvarligt har man inget vettigare att göra. Ni som hänger här kom igen det måste finnas något annat att göra. Seså stick iväg, dra åt helvete din sugbloggare, vi vill inte ha er här…”

Jag frös till is. “Men vad gör du“, skrek jag när jag tinat upp tillräckligt för att kunna öppna käften utan grava skador.

– Ber lallarna som hänger här att fara och flyga.
– Men varför?
– Jag gör dem en tjänst.
– Hur kan “dra åt helvete din sugbloggare“, vara en tjänst?
– Jo du. I dessa fina tider…
– Fina! Med fra, ipred, acta
– Kan du släppa det där. Fina tider kan vara vädermässigt
– Ahhh…du menar att solen och allt det där.
– Precis, och så är det värst vin-vin för alla
– Jag slipper blogga
– Första win
– De slipper hänga här och bli skärmblekta
– Dubbel-win
– Du och jag kan chilla mer med varandra nu när bloggen och bloggarna inte är emellan oss. Dessutom är det påsklov…
– Trippel-win!
– Öh…har du hängt något mer på Victoria Secrets?
– Thihi…
– Ja men då så!
– Eller hur, ska vi ta det unisont?
– På tre!
– ok eeeet…tvåååå …treeeee
– Far åt helvete!

Glad påsk 🙂

Andra bloggar om ledighet, påsklov, feber, bloggande, liv, irl, koppla ned, fuck fra, påsk, humor