Branschen vurmar för stackars fattiga musiker…

…ja eller hur?

Apropå på skivbranschens desperata försök att förlänga skyddstiden på inspelningar till 95 år – där ett av argumenten är ” increase the welfare of performers and session musicians“. Visst tjena! När 90 % går till skivbolaget och 9% till de största stjärnorna är det svårt att se att sessionmusiker och majoriteten av artister får många buck per år “The majority (80%) of recording artists will receive between €0.50 – €26 a year.”

Mellan 5 kronor till 260 spänn!
Per år!
Majoriteten!

Om jag tillhör bottenskrapet snackar vi 5*45 år till= 225 spänn på fyrtiofem år!
Tillhör jag toppenskrapet av majoriteten snackar vi 260*45 år till =11700 spänn på fyrtiofem år!
Visserligen får Elvis lite mer…visst fan Elvis är ju död. Ah… en av hans tidigare trummis då….ojdå. Beklagar sorgen.

Är det inget som stinker här?

“Förstaklassiskt mygel om förlängd upphovsrätt”, som Fjellner skriver. Håller inte med dom att det är förstaklassiskt. Det är bara gnidet!

Kan det bli tydligare? Ledande europeiska intellektuella rättighetsinstitut som inte är några duvungar på området copyright och upphovsrätt som :

Max Planck Institute i Munchen
University for Information Law in Amsterdam
Centre for Intellectuall Property and Information Law in Cambridge
Centre for Intellectual Property Policy Management i Bournemouth

har ALLA unisont förkastat förslaget om att utöka skyddstiden för inspelningar från 50 år till 95 år, som idag röstas i EU-parlamentet.

“…a deliberate attempt to mislead the European Parliament.”
källa: Öppet Brev till EU´s President Jose Manuel Barisso (pdf )

Vi får hoppas att våra EU politiker inte går på denna specialskrivna lag för skivbranschen och röstar NEJ till förslaget idag. Förlängningen av skyddstiden kommer INTE att hjälpa det stackars fattiga musikerna.

Europe’s leading IP research centres have clearly shown the proposal does not do what it purports to do – help the poorest performers. It is simply a windfall for the owners of large back catalogues and the top earning performers.

En stilla undran: Finns det en anledning till varför skivbranschen försöker finta politiker att förlänga skyddstiden för inspelad musik ytterligare 45 år? Jag är övertygad om att det har med Internet och alla möjligheter som finns. En del ser det positivt. Andra mindre positivt.  Eftersom de inte kan tjäna pengar längre på mekanisk försäljning försöker man vända på varenda sten för att krama ut pengar från livegna artisters verk i ytterligare 45 år till.

Går detta förslag igenom har skivbolag existensberättigande i ytterligare 45 år i kraft av upphovsrättsägare – inte i kraft av skivinspelningsindustri. De kan chilla ett tag till och håva in deg på gammalt skit. Vad garanterar att skivindustrin inte kommer att försöka förlänga skyddstiden om 40 år?

Är det bara jag som anar detta: Chuck Berry´s första låtar är snart fria för mig att spela in. Likaså med Elvis första alster. Snart är det även dags för Beatles tidigare inspelningar. Mardrömmen för skivbranschen är att jag som musiker kan spela in låten i min egen studio, till ingen kostnad och släppa den på nätet. Fritt för alla att ladda ned!

– Men Steffo du tjänar inget på det.
– Näe jag gör ju inte det. Det kan ju vara som så att jag gör det för att det är kul… och för att det är min rättighet att förvalta och lajja runt med vårt kulturarv…

Sist men inte minst. Hittar jag på botemedel mot AIDS skyddas min idé av patent i 20 år. Spelar jag in en låt om AIDS skyddas den inspelningen i 95 år enligt förslaget!

Kom igen!

UPPDATERAT: Via Twitter läser jag att ändringsförlsaget om skyddstiden klubbades igenom i EU. Det kompromissades till 70 års skyddstid som förslag. Nu går hoppet till regeringen och de har ju inte gjort sig speciellt kända för att bry sig nämnvärt! Nu är det dags att börja lysa upp i detta träsk.

Kampen fortsätter!

Andra bloggar om skivbolag, elvis, beatles, upphovsrätt, skyddstid, eu, musik, artister, lobby, chuck berry