Jakten

Du vet hur det är. Fetaste rean i mannaminne på en exklusiv butik. Du har fått v.i.p inbjudan för att du lyckats känna någon lallare på ett lager någonstans. Du kliver in i butiken upp till hakan laddad med snålkreditkortet laddat. Du zoomar in de andra jägarna och fnyser lite föraktfullt åt dem. Av ingen anledning alls annat än att du gillar att fnysa.

Plötsligt ser du den…

Den där läckra t-shirten som du bara måste ha. Som en balans till alla skit julklappar du kommer att få. I ögonvrån ser du en annan kund som fokuserat stirrar på det plagg som du har nosen riktad emot. Han ser dig. Du ser honom. I exakt samma ögonblick börja ni två röra på er. Mot objektet. Först lite nonchanlant. För att vilseleda den andre. Sedan går det upp för er båda “fan jag måste hinna först”. Din rörelse ökar markant. Likaså motpartens. Dina steg förvandlas till kliv. Du ser hur någon gammal kärring fladdrar förbi dig och rasar ned i golvet.

Förlorare, tänker du och armbågar ett pucko som står i vägen. Du sidsteppar morsan med de tre snoriga ungarna och har på läppen ett “men flytta på er jävla ungar!” men hinner precis hejda dig. Inte för att du är en trevlig prick utan för att inte slösa tid och energi i jakten. Den andre har hunnit välta en ställning med kläder och tacklat en gubbe med kryckor.

I krig är allt tillåtet.

Nu är det bara 2 meter kvar för din del. Du sträcker dig framåt för att med ett leende suga tag i tröjjan. För ditt inre har du redan valt det skadeglada anlete du ska langa fram med ett hest clintanväsande “sååå nära men det bryr sig inte en genomsnittshare om, punk!“…

…då du till din fasa ser en kvinna glida fram från din vänstra sida och suga tag i tröjjan och säga till motparten “Benny det är ju precis en sån du vill ha va? Verkar var den sista. Vilken tur va!.”

är det irriterande eller är det inte irriterande…