– Kan den där bita mig, sa jag till snubben som la fram en Tarantella i storlek avlägset påminnades om en mindre Volkswagen.
Han gav mig en trött blick. Förmodligen fått frågan tusentals gånger. Och en vanlig mänsklig reaktion på något som är stifft och trist är att man försöker krydda upp den en smula. Också känt som help-desk sjukan.
– Ja den kan bitas och det kan jag med!
Opedagogiskt så det förslår. Nu vart jag rädd för spindelns käftar men även för skötarens garnityr…och funderade på om jag verkligen behövde visa sällskapet att jag var en stolt innehavare till två pungkulor. Å ena sidan vet jag att jag har pungkulor och det borde räcka, å andra sidan vill man ju att alla runt omkring inte ska ha minsta tvivel till ens pungkulebestånd samt karaktär.
Läs även andra bloggares åsikter om tarantella, skansen, djur, pedagog, spindlar, volkswagen, akvariet