Category: Bitter

KAPITEL 13 eller Dag 7 på Lastkajen Senare på jobbet fick jag mig en chock när John berättade att Carl Sagan var död. Han var en utav mina husgudar. Världens coolaste astronom, liksom. Han var den som fick mig att inse vidden av hur stort och oändligt vårat universa är. Låt oss anta att det finns en massa varelser och civilisationer över allt, sade han och fortsatte med att, sannolikheten för att de skall existera samtida med oss är obefintlig. De har kanske kommit och gått under för miljoner år sedan. Långt innan Adam ens tänkte tanken på att sätta […]

..forts KAPITEL 12 eller Luther skaffar sig en flickvän Det som visade sig vara ett soft förhållande med mycket sex spårade ut efter ett par månader när jag en dag kom hem och kände en enorm lust att spela lite gitarr. Jag grävde fram min gitarr som hade legat i sitt fodral under sängen och drog ett par ostadiga dammiga ackord. Vid denna tid så hade Brassen, en gammal före detta klasskamrat, ringt och sagt att de sökte en gitarrist till hans punkband. Jag hade förklarat för honom att jag hade lagt ned musiken men var smickrad över erbjudandet då […]

..forts KAPITEL 12 eller Luther skaffar sig en flickvän Ännu en gång hörde jag detta sus i mitt huvud och kände hur vindlingarna i min hjärna slätades ut. Vad var det som egentligen pågick? Sist jag kollade mitt liv var jag en före detta lallare som precis hade hoppat av mitt band och packat ned gitarren för gott och skaffat mig ett nio till fem jobb inne i stan. Jag var en lågmäld vaktmästare på en känd patentbyrå i centrala Stockholm vars arbetsuppgift var att koka kaffe på morgonen åt alla anställda och låsa dörren på kvällen när alla hade […]

…forts KAPITEL 12 eller Luther skaffar sig en flickvän Hon tog mig i handen och ledde mig in i mitt pojkrum, fnös åt soffan, knuffade ned mig i sängen och förförde mig så att jag visste varken fram eller tillbaka. Vid ett par tillfällen kom jag på mig själv att jag hade glömt bort mitt eget namn. Hon visade mig att det visst fanns fler erogena zoner på min kropp än kvarteren kring lill Luther. Detta kan bara inte ske, och om det sker vem fan kommer att tro på detta, tänkte jag. Ingen jag känner kommer att tro på […]

…forts KAPITEL 12 eller Luther skaffar sig en flickvän Det hela började med att jag och min syster bestämde oss för att fika en fredag efter jobbet inne i Kungsan. Det var fullsatt överallt och vi såg två tjejer som satt vid ett bord så jag gick fram till dem och frågade om det fanns plats för mig och min syster där och de sade visst varsågoda och pekade på de två lediga stolarna. Hur som haver så satt vi där och snackade, jag och min syster för oss själva och dessa främmande flickor snackade för sig själva. Vid ett […]

KAPITEL 12 eller Luther skaffar sig en flickvän Efter att the Invaders hade splittrats var jag ganska villrådig över vart mitt liv var på väg. Vad ville jag? Vad kunde jag? Vad borde jag? Skulle jag fortsätta med musiken eller skulle jag klippa mig och satsa på en civilingenjörsutbildning? Min mor ville se mig i hög hatt på en avslutning som kursetta. Jag själv hade som sagt ingen susning. Jag hade dock kontakt med killarna i the Invaders och vi var bra polare och är det än idag. Den jag började umgås med var Alf som kom in sist i […]

KAPITEL 11 eller Ytterligare en dag på Lastkajen Jag visste det!!! När jag lämnade min illaluktande lilla svindyra andrahandsetta, mötte jag ett gäng killar i min trapp som stod och hade konferens om hur de bäst skulle dra sladdar. Jag är vanligtvis totalt ointresserad av vad som sker runt omkring mig men denna gång kände jag att någonting stort var på gång i huset. Jag frågade en av dem som höll en tång i handen och såg ut som om han hade tillräckligt mycket överlevnadsintelligens för att kunna agera i ett interaktivt samspel, vad som var i görningen. -Vad händer […]

…forts KAPITEL 10 eller Namnsdagsbarnet Eller skall sanningen fram så var detta första gången jag skulle träffa föräldrar till en brud som kandiderade till posten som min eventuella flickvän med allt vad det innebär med avsugningar och påsättningar. Man kunde sin porrfilmshistoria. Jag kunde se hennes far stirra mig stint i ögonen med den manliga vetskapen att ”är du den som sätter på min dotter eller?” Som medlem av det manliga släktet visste jag att jag inte skulle gilla att träffa min framtida dotters pojkvän. Och de skulle förmodligen inte heller gilla att träffa mig. En av dessa reflexiva relationer […]

…forts KAPITEL 10 eller Namnsdagsbarnet Under denna händelsrika era i mitt liv blev jag tillsammans med min första riktiga officiella flickvän. Hela händelseförloppet var ganska märkligt egentligen om man tänker efter. Jag hade åkt in till T-centralen för att kolla på skivor eller så och träffat på en del polare som jag stod och snackade med. Från en sidan av hallen kom det fram en tjej till mig och frågade mig om jag ville gå på fest den kommande Lördagskvällen. Detta skedde alltså dagen före. Fredag alltså. Jag var en smula tveksam eftersom jag inte kände henne eller så och […]

…forts KAPITEL 10 eller Namnsdagsbarnet Ännu en gång fann jag mig själv ståendes i den icke avundsvärda situationen, då en man (okej då, en tonåring) visualiserade sin för tidiga och plötsliga bortgång. Detta har jag gjort ett antal gånger senare i mina dagar och tro mig när jag säger att det alltid är samma hisnande känsla i magtrakten som inte är allt för skön. Addera till det alla de öl och whiskey och enligt Alf hunddelar som gjorde sitt bästa för att ha ett party i min mage. Inte ett bra party utan ett sådant där som man läser om […]

KAPITEL 10 eller Namnsdagsbarnet Plötsligt en dag fick vi ett gigg på en privat fest ute i Sollentuna. The Invaders, alltså. Det var min dåvarande chef Mustafa som hade en butik inne i centrala Stockholm som jag brukade jobba för då och då som skulle ha fest. Hans son fyllde typ tre år eller så och att han tyckte detta var firansvärt. Alf ringer och muttrar om att han inte har någon bas. Problemet var att han inte orkade ta med sig den från lumpen. Jag vart givetvis som vanligt galen men löste det genom att ringa hem till Ken […]

KAPITEL 09 eller Dag 5 på Lastkajen Jag har som sagt börjat ta med mig matlåda till arbetet. Och från och med idag även egna bestick när jag blev varse att alla slogs om de få lånebesticken som fanns och såg hur ofräscha de var. Skitäckliga. Jag är av den fasta övertygelsen att man bör bevara dem till eftervärlden så att de framtida människorna kan få se hur en del av befolkningen levde i slutet av nittonhundratalet. Vid en av fikorna idag kom detta samtal upp från absolut ingenstans, när vi satt och vilade mellan avgasrörens olika ankomster. Det var […]

…forts KAPITEL 08 eller Första gigget Jag stack genast hem och putsade upp min Kingston bas och ringde Ken för han hade nämligen velat köpa min bas av mig förut men jag hade nekat till det eftersom jag ville ha kvar den. Om inte annat som minne eftersom det var mitt första instrument. Ken vart eld och lågor och vi bokade träff dagen efter och jag fick femtonhundra kalla för den. Jag hade gett elvahundra. Marx måste vrida sig i sin grav. Kapitalet hade vunnit igen. Så nu hade jag bara två och åtta kvar att skrapa ihop. Jag sålde […]

KAPITEL 08 eller Första gigget Vi träffades i princip dagen efter den fejkade splittringen och repade på. Nu var vi tvungna att leta efter en basist eftersom jag ville spela gitarr istället, för nu befann jag mig i-Paul-Stanley-är-den-bäste-i-KISS-perioden och han spelade ju gitarr. Men jag var tvungen att spela bas fram tills vi hittade en bassist. Men platsen var paxad. Klart som fasen att jag också skulle spela gitarr. John var redan på denna tid otroligt drivande och hade styrt upp ett gig till höstterminens skolavslutning i Sätraskolan samma år. Nittonhundraåttio… ah då drömmarna fortfarande var relativt dagsfärska och i […]

KAPITEL 07 eller Dag 4 på Lastkajen Idag är det torsdag. Efter tre dagars arbete har jag redan kommit in i ett rörelse mönster som jag kopierat från en sengångare, ni vet sådana där underliga djur som inte verkar veta om de skall framåt eller bakåt, eller menar jag vandrande pinnar kanske? Slentrianen på jobbet har redan visat sig efter endast tre arbetsdagar. Jag har slutat raka mig eftersom det inte finns en enda kvinnlig representant på lastkajen. Och det skall fan till att jag står och gör mig snygg för att gå och arbeta med folk som inte verkar […]

…forts KAPITEL 06 eller De första stapplande musikaliska stegen Vi utlyste krismöte i bandet, givetvis utan Ken och bestämde oss för att fota Ken. Men det var inte så lätt eftersom han förutom gitarrist också var en polare i den relativa närkretsen. Hur skulle vi göra? Skulle han få vara kvar i bandet på grund av någon missriktad sentimentalitet eller var det egentligen fegheten som hindrade oss från att kvittgöra oss honom som maffian gör med icke önskvärda personer. Skulle vi införskaffa oss ett gäng kilo med cement och en massa alibin? Vi diskuterade olika strategier och någonstans kom idén […]

KAPITEL 06 eller De första stapplande musikaliska stegen Bandets första stapplande steg skedde i Sätraskolans musiksal. Där fanns det instrument som vi kunde begagna oss utav. En sur gammal Rickenbacker blev min första kontakt med feta bassträngar. Vi började repa och jag försökte redan då bossa och visa John hur man skulle spela trummor för att det skulle svänga. Men John var smart nog att hinta mig hur basgångar skulle byggas upp, istället för att sura. Efter den läxan sade jag inte så mycket till John hur trummandet skulle skötas. Vi hade så att säga mutat in de respektive expertområdena. […]

…forts KAPITEL 05 eller Dag 3 på Lastkajen Extremt otroligt ofinnigt. Så explosivt. Så osisuigt. Om jag inte kände honom skulle jag trott att han var värsta eldiga inflyttade italienaren från Barcelona som precis upptäckt att hans fru vänsterprasslar med hans brorsa. Mycket armar och kryddade mustiga uttalanden om prostituerade och vad de kunde göra. – Percy, Percy Percy…det kunde vara mycket värre min vän, sade jag. – Hur kan du säga så? – Är det någon som kan säga så, så är det jag. – Vad menar du? – Om du låter mig tala till punkt så skall du […]

KAPITEL 05 eller Dag 3 på Lastkajen Idag tog jag med mig matlåda till lastkajen. På något sätt känns det som en bekräftelse på att jag har blivit en arbetare. En lönetagare. En knegare. En proletär. Luther the working class nonhero. Fy fan och helvete och alla smådjävlar överallt! Det riktigt skrämmande är att jag inte nöjer mig med att ta med lådan i en plastpåse utan jag har styrt upp en sån där ABC väska som gubbarna på byggen har. Nu fattas bara en röd termos med färdigsockrat kaffe och några småkakor. Vad fan är det som är på […]

…forts KAPITEL 04 eller Mirre – Det kan inte ha varit Luther, eftersom vi var hemma hos mig igår efter skolan och lyssnade på Manhattan Transfer, sade han. – Vem fan e du?, sade Dennis till Andy. Man kunde se att Dennis var lite skakad för Andy ser ni, hade skridit in i handlingen utan ett endaste harkel eller en muskelansträngning. Vad det anbekom Dennis så hade Andy bara materialiserat sig från ingenstans. Ungefär som om han hade skiftat dimension. Från Ingen-D till 3-D bara sådär liksom. Dennis föreföll tycka ett det var lite läskigt. Va fan, jag som hade […]